Hundliv och påsklängt.
Sitter i soffan och tittar på teve/slösurfar. På golvet precis nedanför mej ligger två utslagna hjältar och vilar. Moa och Snäckan kom hit i lördags kväll och den här veckan har vi skapat våra egna rutiner tillsammans. Det är så mysigt att det knappt går att beskriva, önskar så att vi kunde skaffa hund!
Vi är mer än värda att ta det lugnt. Dagens långpromenad på en och en halv timme är avverkad och jag har dessutom kört ett tabatapass i garaget. Om en liten stund, en timme eller så, är det dags för en lite kortare runda igen, sen är det mys hela kvällen som gäller. Fredrik har sin kör så det blir tjejkväll för hela slanten.
Imorgon blir vovvarna upphämtade av sin husse och matte och det känns tråkigt, men alldeles snart är dom här igen. Om bara två veckor, faktiskt. Pierre och Pia visste knappt om dom vågade fråga oss igen, men det är verkligen ingen uppoffring att ha dom här, tvärtom. Finaste tjejerna, vad dom berikar vårt liv!
Den här veckan hade annars varit ganska ensam, eftersom jag bara jobbar natt eller kväll. Men glädjande nog känns det som att jag kommit ur den där svackan jag hade för några veckor sen. Då mådde jag verkligen skitdåligt; kände mej utmattad, ledsen och ville bara fly från jobbet. Nu känns det bra mycket bättre. Jag har visserligen inte hört nånting från tjänsten jag sökte, vilket i sej är jättekonstigt eftersom det bara skulle ta "någon vecka" och alla sökande skulle få besked oavsett om det var bra eller dåligt, men allting känns helt enkelt enklare i bröstet oavsett. Jag har bestämt mej för att försöka fokusera på det jag faktiskt trivs bra med, för överlag så har jag faktiskt himla kul på jobbet. Sen finns det inslag jag tyvärr inte kan påverka, arbetstiderna är ett sånt exempel. I väntan på en tjänst som kommer passa mitt privatliv bättre ska jag göra det bästa av situationen som den är nu.
Sen underlättar det att jag har roliga saker att ägna mej åt. Bröllopsplanering och påskpepp. Ja, ni läste rätt. Påskpepp. Men det är ju två månader kvar, tänker ni. Ja, precis. Men två månader går kalasfort och om det går att ladda inför julen så går det minsann bra att ladda inför påsken också.
Fredrik har påpekat många gånger att jag är pyntgalen och det är verkligen sant. Pynt, i olika former, är bland det bästa jag vet. Och när man har en sån fäbless (underbart ord) är det verkligen inte svårt att sysselsätta sej under lediga dagar som den här. Älskar Tradera!!
Haha. Hela huset ska vara en enda gul kycklingexplosion när det är dags.
Varför tycker jag då att påsken är så bra?
(Cilla och jag diskuterade det på fejjan häromdagen, hon är också väldigt svag för påskpynt.)
Har säkert redogjort för det här på bloggen tidigare år, men jag gör det igen.
Påsken innehåller allt det som är positivt med julen; umgänge med familjen, god mat, godis och... pynt. Men det bästa är att man slipper allt det negativa; stress, förväntningar och måsten. Och påsken är inte särskilt traditionsstyrd, vilket gör att man bestämmer helt själv hur man vill göra från år till år. Dessutom är det mycket enklare för någon med ett sånt jobb som jag har att ta ledigt under påsken. Julen innebär mer eller mindre att folk slåss med näbbar och klor för att kunna ta ut semester, medan dom flesta inte bryr sej nämnvärt om påskledighet. För några veckor sen ansökte jag om semester och fick godkänt på bara några dagar.
Alltså; påsken är BÄST!
