Hemhemma.
Men det har varit väldigt bra dagar hemma. Igår fick jag vara med på ultraljud, vilket var en riktigt häftig upplevelse. Och idag har jag spenderat varenda sekund med min älskade gosnos som skött sej exemplariskt både hos Lotta och på besök hos Carin. Är så lycklig att han finns.
Känns så bra att träffa folk som bryr sej om mej, att andas frisk luft och sjunga med ashögt till bilradion. Visst hugger det till i magen ibland, men inte lika ofta som det hade gjort om jag varit ensam i lägenheten.
Mot götet imorgon, då ska jag slå ihjäl ett stort, fett monster!
Lite olika saker.
- Idag är det pappas födelsedag. Vi ska till kyrkogården och tända ljus.
- För ja, jag åker hem idag. Det ska bli otroligt skönt.
- Lotta har tyvärr åkt på feber. Jag hoppas att det inte är svinis, och att hon kryar på sej så att hon kan vara med ikväll.
- Imorgon ska jag på ultraljud! Men inte mitt eget utan Cillas. ;)
- Senare på eftermiddagen blir det Ullis (yyyyyyyes) där jag tänker köpa femhundra miljoner tomtar och annat pynt.
- På fredag blir det träff med Carin och inspaning av hennes och Tobias nya lägenhet.
- Tragic kingdom med No Doubt är en löjligt nostalgisk skiva. Spiderwebs, Sunday morning och Different people = <3.
Overklig känsla.
För det har varit en minst sagt jobbig vecka. Och just nu bara... orkar jag inte vara ledsen mer.
Jag är ensam nu och vi ska inte höras. I alla fall inte fram tills att han kommer hem i jul, för om vi båda fortfarande vill då så ska vi träffas och känna efter. Och se vad som kan hända utifrån det i så fall.
Och nu kan jag naturligtvis inte tänka på allt dåligt som varit utan bara på alla bra stunder.
Men det här känns ändå som det vettigaste att göra.
Fast jag vill inte vara vettig.
Jag vill må bra ihop med honom.
Det kanske aldrig kan bli så, men det visar ju sej.
Nu ska jag sova i alla fall.
It's a huge carnival in my chest.
Känner mej lite bättre nu.
Fast jag vet inte om det beror på att jag är beslutsam eller hoppfull. (Eller logisk eller naiv, om man hellre vill se det så.)
Jag brukar alltid tänka "är det meningen så är det", och finner väl oftast nån slags tröst i det, vad det än gäller. Men egentligen så är det ju som att säga att det inte spelar så stor roll vad man själv gör. Och det tror jag inte alls på. Frågan är väl egentligen vad man kan göra - eller rättare sagt; vad man tycker är rimligt att behöva göra.
Äh, vet knappt själv vad jag säger eller menar. Jag vet bara att det är väldigt lätt att se saker och ting jätteklart... när det inte handlar om en själv.
Och att jag aldrig mer ska försumma min träning. Igår var jag på gymet för första gången på en vecka och när jag sprang dom sista minuterna på löpbandet ville jag dels kräkas, dels kyssa mej själv. Ska dit idag igen innan långpasset kickar igång.
Svett är världens bästa medicin!
Bloggpaus.
Men jag återkommer.
See you.
Två år.
Vid den här tiden för två år sen visste jag inte att jag var med om den värsta dagen i mitt liv.
Det är egentligen tur att vi inte vet vad som ska hända, eller att vi i alla fall inte vet när.
Jag tänker på dej varje dag, pappa. Häromkvällen när jag var ledsen och tyckte att livet var helt värdelöst såg jag en skugga i ögonvrån som svischade förbi. Det kanske var inbillning för att jag var så trött, men det känns skönt att tro att det var du. Jag tror att du är i krokarna och har koll på oss, att du vet vad som händer i våra liv och att du vill oss väl.
Idag hoppas jag att du firar dina två år utan smärta, ångest och oro med något riktigt gott.
Saknar dej!
Spillkråkan
Busy, busy bee.
Gick till jobbet, var där mellan 8 och 16 och åkte därefter direkt till Borås för veckans rep. Det kändes riktigt bra idag, det börjar ta sej! Längtar ihjäl mej efter att få spela för folk.
Ska snart sova. Men först ska jag nog lägga fram lite kläder så att jag slipper packa assent imorgon. På fredag ska jag nämligen flyga över 100 mil. Om två dygn somnar jag bredvid baby, det känns overkligt. Men bra!
Framtiden osv.
Ibland, och idag är en sån dag, känns det som att jag fått nog av den här stan.
Det känns som att jag vill hem.
Såg en skitsnygg bostadsrätt som är till salu i Gislaved och började dagdrömma. Tänkte på hur det skulle vara att bo där, hur mycket enklare vissa saker skulle bli. Min dröm om att skaffa hund, till exempel. Nästa år blir mamma pensionär, hon skulle kanske kunna hjälpa mej med vovven, och jag skulle i gengäld ha Bond när hon ville iväg på saker.
Och jag skulle få bli en närvarande moster till *** (skriver inte ut arbetsnamnet, haha). Det skulle vara så roligt att vara med och få se honom/henne växa upp.
Samtidigt så tänker jag på hur mycket jag ville därifrån. Men jag var visserligen bara 19 år då och en heeeel del har hänt med mej på dom här fem åren. Kluvenheten är dock det ständigt återkommande problemet.
Nåja. Jag löser ändå inte hela min framtid idag.
Världens äldsta 24-åring.
Kan meddela att jag vann bowlingen igår! (Trots massa pikar för min spelstil, som tydligen lämnade mycket i övrigt att önska.)
När bowlingen var slut vid halv tio fick jag en omedelbar längtan hem till min säng. Ska det vara så? En lördag? Visserligen är det en jobbhelg, men ändå. Började inte förrän 12 idag. Är det inte nu jag ska vilja vara uppe länge och ha en massa energi till att umgås och ha kul?
Istället åkte jag hem och kollade inte ens datorn (!) innan jag gick och la mej. Klockan 23 (!!) ringde jag och sa godnatt till Staffan.
Känns som att jag tappat en massa ork och energi. Eller så kanske jag lägger så mycket energi på träningen att det inte blir nånting över till annat. Jaja, vi får väl se om det ändras snart.
Tror att min kropp och själ skulle må bra av normala och mer regelbundna rutiner (dvs ett annat jobb). Men tills jag har det så får jag väl helt enkelt försöka lyssna på mej själv så mycket som möjligt och sova om hela min existens säger åt mej att sova. Och om det gör mej till en tråkig människa, so be it.
Jobbhelg.
Skulle vilja tända ett ljus för pappa idag, men jag jobbar och kan inte åka till Gislaved för att göra det. Men å andra sidan behöver jag ju faktiskt inte vara vid graven för att tänka på honom, så jag ska tända ett ljus hemma ikväll innan jag lägger mej.
Blev en rätt lyckad shoppingdag igår, fick tag i en jacka på Stadium för halva priset. Bra vardagsjacka, ganska fin och framför allt VARM. Köpte nya skor också. Behövde ha nåt annat än mina stövlar, det blir så himla uppklätt hela tiden. Men herregud, exakt HUR intresserade är ni av detta?
Jag borde lägga ner den här bloggen.
Är på jobbet till kl 18, sen ska jag hem till Isabelle. Bowling med henne och Kristin ikväll!
Det här ska jag göra idag.
På vägen hem ska jag köpa sushi. Och vid kvart över tre är det dags för spinning.
Efter träning och dusch ska jag kanske sova en liten stund. Och ikväll blir det tända ljus, sushi, Idol, mjukisbyxor, ullstrumpor, naturgodis och lite Baileys.
Ibland är det så skönt att vara själv.
<3
I had to turn my heart away.
Mycket musik nu, det är det visserligen för det mesta. Blir kär och nykär i låtar varje dag, och jag älskar't. Förlåt den slitna och fåniga frasen, men utan musik är jag fan ingenting.
It's official...
Idag när jag var på väg hem från jobbet kände jag mej alldeles glad när jag tänkte på att jag nästa år kommer bli moster igen. Och till TVÅ små människor!
Japp, det blir dubbelt upp! Nu kan jag äntligen berätta för vem jag vill att Cilla och Tomo också ska bli föräldrar 2010. :D
En pojke kommer dom få.
Och Carina och Jonas får en flicka.
(Säger JAG alltså. Haha.)
The story - Brandi Carlile
All of these lines across my face Tell you the story of who I am So many stories of where I've been And how I got to where I am But these stories don't mean anything When you've got no one to tell them to It's true... I was made for you I climbed across the mountain tops Swam all across the ocean blue I crossed all the lines and I broke all the rules But baby I broke them all for you Oh, because even when I was flat broke You made me feel like a million bucks You do and I was made for you You see the smile that's on my mouth It's hiding the words that don't come out And all of my friends who think that I'm blessed They don't know my head is a mess No, they don't know who I really am And they don't know what I've been through like you do And I was made for you All of these lines across my face Tell you the story of who I am So many stories of where I've been And how I got to where I am Oh but these stories don't mean anything When you've got no one to tell them to It's true... I was made for you Oh yeah well it's true... that I was made for you
Lyxig helg.
I torsdags hade jag min sämsta dag på mycket länge; var på ett irriterat och ledset humör redan innan jag kom till jobbet och det blev verkligen inte bättre när jag var där. Var så uppgiven att jag ville åka hem och ringde Isabelle för att höra om hon kunde lösa av mej. Istället fick jag hennes peptalk i en halvtimme och det var verkligen guld värt. Du ska veta hur mycket det hjälpte mej, vännen!
Det blev inte mycket sömn på natten där, men jag bestämde mej för att ändå åka iväg till fredagens seminarium som Intresseföreningen för schizofreni anordnade. Ångrar verkligen inte att jag åkte, för det var ett gäng fantastiska föreläsningar vi fick lyssna på. Det behövdes lite input! Hade dessutom en mycket trevlig dag med Jonathan - det kändes som på den gamla goda tiden när vi satt bredvid varandra på föreläsningarna, kommenterade och skrattade.
På kvällen kom Lotta och Tomas och det blev, som vanligt, en härlig helg! Vi har egentligen inte gjort så mycket förutom att ta det lugnt, äta gott, kolla runt i lite affärer (vill ha varenda inredningspryl jag ser, blir galen!) och helt enkelt umgås. Så skönt när man inte måste ha en massa aktiviteter inplanerade!
Lördagkväll. Lotta viker servetter för fulla muggar. :)
Tomas gör en köttkoll.
Såhär fint blev det!
Lika gott som på Cyrano. Toast med chevréost och honung. MUMMA. Till förrätt hade vi kalvfilé, klyftpotatis och bearnaisesås och till efterrätt kladdkaka med kardemumma och kanel (vinnarreceptet i kladdkake-SM). Vi blev rätt mätta, kan man säga. Den söta halloween-lyktan fick jag i fredags. :)
Skulle egentligen repat idag, men det visade sej att grejerna skulle flyttas från gamla replokalen till den nya, att det därför inte skulle bli så mkt tid över till nåt rep och att jag därmed inte behövde komma. Så vi hade ingen tid att passa, vilket var skönt. Bland annat åkte vi ut till Bäckebol och Mediamarkt för att spana på lite filmer och dvd-boxar. Är nöjd med besöket där, köpte Kalla fötter-boxen, en box med världens bästa kärlekskomedier (The Holiday och Love actually) för bara 49 kr och Langoljärerna (Stephen King-filmen). Man måste ju fylla på sitt förråd när teveutbudet är sorgligare än nånsin.
Hoppas att ni också haft bra dagar!
