Salacious

Imorgon ska jag ringa min hyresvärd. Nu har lyhördheten i denna byggnad gått för långt. Klockan tjugo i nio (!) ikväll ringde en granne på och förklarade att hon ville att jag skulle sänka musiken för hon har sängen precis under mitt vardagsrum.

Jag kan inte med ord beskriva hur jävla irriterad jag blev. Inte på henne, för det är ju synd om man inte kan sova om man som nunna vill lägga sej innan klockan nio. Det är ju förståeligt. Men jag är så sur på denna kassa jävla konstruktion som gör att man hör saker man inte vill höra och får tassa på tå. Jag hade lååångt ifrån festhögt, bara lite allmänt go, hög musik. Inget överdrivet! Och det har jag inte friheten att ha i mitt eget hem, för då hotar det mina grannars trivsel. Det är så synd, för jag älskar min lägenhet och läget på den. Men lyhördheten blir på nåt vis bara värre och värre.

Kan jag inte spela hög musik kan jag lika gärna flytta. Jag menar allvar.

Det blev mycket Manic Street Preachers ikväll. Glömmer alltid att jag gillar dom. Precis som jag alltid missar att jag faktiskt älskar vissa grejer som R.E.M. gjort. För att inte tala om bob hund. Nån borde skriva Dom bortglömda bandens bok. Jag, kanske?


And I am helpless, sometimes wishing's just no good
'Cause you don't see me like I wish you would.

'Cause you never were, and you never will be mine.

Linnéa har zoomat in mammas pepparkaksfudge.
(Sjukt god, btw.)



Vår lilla minsting - som snart inte är minst längre - var faktist liiiite nervös innan tomten kom, trots att han bara skulle svara "Ofta!" om man sa det till honom.




Även den här julen var vi en för lite.
Men vi pratade mycket om pappa och barnen gav en julklapp till honom också.



Och mest kärlek har, i vanlig ordning, kommit från den här fisen. TITTA. Alltså, det finns inget sötare.

Natti!

Ögonblick från igår, förevigade av Linnéa (hon har tagit alla bra) och mej.

Mums...

...fili...

...baba!

I väntan på Anka... vi valde faktiskt Kalle även detta år.



Linnéa och Noah längtar efter tomten...



...som i år kom i dubbel upplaga! Äntligen kom Pelle, tomten från Dalarna tillbaka, och med sej hade han en praktikant, Bonde-Roger som ser julen som ett gyllene tillfälle att hitta nya fruntimmer.

Jonas mådde dåligt och missade Kalle, men blev piggare när det var dags för julklappsutdelning!

Tomo hade sin egen ringside i soffan. :)

Kort som publiceras endast för att visa att jag har gjort slingor i håret.

Och medan människorna sitter i storarummet...

...får vovven snällt vänta utanför.
<3

Jag hoppas att ni har det bra - vilka ni än är, var ni än är, hur ni än firar och vad ni än tänker.

Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar
över stridernas blod och larm,
över all suckan ur människobarm
över de släkten som gå till ro,
över de ungas dagande bo
Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar

Tomas brorsbarn, Samuel och Ella, poserar lydigt framför granen.

Ett nytt stativ var en av presenterna...

... och en bok om dom största slagen en annan!



Lotta hade gjort i ordning värsta gottebordet.



Jag tror inte att ni förstår hur god den här tårtan var.



Sen hade Ella och jag sagostund i fåtöljen. Gosunge!

Hade världens mysigaste dag med mamma igår. (Förutom att jag höll på att förfrysa mina tår inne på Liseberg, men det gick vägen. )

Och julkonserten överträffade faktiskt mina förväntningar. Jag är riktigt imponerad av Shirley Clamp, hon gjorde en helt otrolig version av O helga natt. Trodde inte att hon hade sån kapacitet faktiskt. Tårar i ögonen kom vid två tillfällen: när Sanna Nielsen sjöng Koppången (min nya favoritlåt) och när Sonja Aldén framförde För att du finns. Kanske mest för att det kändes så bra att mamma fick höra den; hela den skivan spelades ju sönder här hemma för två år sen när vi alla hade det som värst.

Det var hursomhelst väl investerade pengar.

Och nu är jag äntligen hemma och ska vara det en i en hel vecka. Strax blir det kalas på Mandolingränd, vi firar Tomas födelsedag lite tidigare i år. Imorgon börjar julförberedelserna på allvar, mamma och jag ska fixa och dona. Utan stress, hoppas jag!

Mitt största (enda) problem den här julen är att jag kanske inte kommer hinna träffa alla jag vill träffa. Jag är så tacksam för det. Är så tacksam för alla jag har.

Ni vet det, va, allihop? Jag älskar er!

Jag borde sovit för längesen, men fastnade i en googling. Kaukasisk ovtjarka verkar vara en mysig hundras...NOT.

Nåja, det spelar ingen roll om det inte blir så många timmars sömn som jag tänkt, för imorgon är det faktiskt sista passet innan min underbara, efterlängtade julledighet.

Är klar med alla måsten innan det är dags att åka hem, har till och med slagit in alla julklappar. Faktiskt riktigt impad av mej själv. Har varit och fixat naglarna den här veckan och imorgon bitti är det dags att angripa utväxten. LJUVA känsla.

Så härligt att vara ytlig. Och så härligt att mamma kommer hit på lördag. Hoppas att hon tycker jag har gjort fint.

"Du, lycka är överskattat, man får vara jävligt nöjd om man är glad då och då."

Mikael Persbrandts rollkaraktär i Oskyldigt dömd

Så kom jag till sist på varför jag var ledsen. Eller i alla fall två bidragande orsaker. Nämligen två brister.

Isabelle och träning!

Förra veckan träffades I och jag typ varje dag och mitt humör vacklade inte ens. Att ha en så bra vän är som att vara kär - fast bättre, för man slipper all skit. Hennes frånvaro i kombination med att Sofie var här och förgyllde min helg och sen försvann gjorde att jag kände mej ensammast i hela världen. När jag vet att det är allt annat än sant . Brist nummer ett åtgärdas idag, för hon kommer hem till mej ikväll på julfika, tillsammans med Catta och Jonathan! :)

Brist nummer två åtgärdades igår. Både lördag och söndag var träningslösa och det är skrämmande vad endorfinbrist leder till i mitt humör. Har bara kört gruppträning den senaste tiden och tog igår ett eget pass i gymet, vilket var på tiden. Blev glad när jag såg att dom fått in kettlebells, har velat prova det sen jag läste om det i GP för några veckor sen. Tror att det är en träningsform som passar mej som handen i handsken, och man tränar verkligen asmånga muskelgrupper på en gång. Yesyesyes. På väg till jobbet lite senare kände jag hur ländryggen var alldeles... definierad. Det gjorde inte ont eller så, men det var en kliande känsla. Typ som att just den punkten blev förvånad för att den hade blivit så använd. Haha.

Bra skit!

Ibland känns det fan som att jag har personlighetsklyvning. Eller ständig PMS.

Jag kan ändra min syn på tillvaron tio gånger om dagen, och det svänger inte lite heller.
Och eftersom det ändras hela tiden känns det som att jag ljuger när folk frågar hur jag känner mej, även om det stämde just när jag sa det.

Är så rädd att det alltid ska kännas såhär vilset, fast jag vet att det alltid fixar sej.

All I want for Christmas är lite jävla balans.

Såhär såg det ut i mitt kök för ett dygn sen när vi pimplade och spelade Sanning och konsekvens. Jag fick konsekvens hela tiden, astråkigt!

Men en riktigt bra kväll hade vi. Tomt här nu!

Tittade just på Lucia på teve och somnade till lite i dom sista låtarna. Att somna i min soffa är typ det mysigaste som finns.

Det har varit helt underbart att träffa min pärla i helgen, och väldigt kul att lära känna hennes vänner lite bättre. Ska bli mer av den varan snart, för i januari tänker jag pysa iväg till Malmö!

Som alltid efter en intensiv helg känner jag mej just nu ganska tom, lite vissen och ensam. Både The Holiday och Skicka vidare kommer på teve ikväll, det verkar vara upplagt för lite lip med andra ord. Haha.

- Calle gjorde vinnarlåten mycket, mycket bättre.

- Crashdiets nya sångare var sjukt snygg på scen, men ointressant utanför.

- Backyard Babies spelade Highlights, deras bästa låt! :D

- Jag blev full, men är inte bakis idag.

- Nu ska vi äta pizza och kolla på Den lilla sjöjungfrun.

I vissa situationer är min första impuls att höra av mej till Sofie men igår verkade det som att jag hade alldeles för bråttom för sms:et kom helt åt HELVETE fel. Jag skrattade fan så jag GRÄT när jag förklarade allt för henne senare och hon fick årets fnissattack av mitt utspel.

Och fnissattacker lär det bli mycket av den här helgen för imorgon kommer hon, Therese och Annette hit! Imorgon kväll blir det Crashdiet och Backyard Babies på Sticky. :D

Börjar jobba kl ett idag. Innan dess ska jag städa, fixa julgranen och slå in lite pakeeeet.

Puss!

Jag älskar Ola Salo.

Ibland måste man bara inse att fantasier och drömmar är just... fantasier och drömmar.
Det är sjukt svårt, men det måste göras.

Ett hjärta, ett liv ni vet...

Bra: Att jag förbättrade min löptid med en minut idag! Förra gången tog det 36 min, idag 35. Yyyyyyes.

Mindre bra: Att jag inte har en jävla aning om hur Fire med Jimi Hendrix går och att vi ska repa in den om några timmar.

Vad fan, sova kan man göra i nästa liv.

Pratade med Lotta efter jobbet igår och fick uppmaningen "Ut med dej!"
Och eftersom jag alltid lyder min kloka storasyster gjorde jag som hon sa. Vilket var en jävla tur eftersom jag hade sjukt kul. Egentligen är jag inte förvånad, tror inte att jag KAN ha tråkigt i Isabelles sällskap.

Sen att jag är störd i huvudet och ställer klockan för att gå upp och träna innan jobbet är ju en annan historia. Men det var värt det! :)

Ska åka iväg till jobbet strax. VILL INTE.

Det är LÖRDAG, det är för fan meningen att jag ska kunna ligga under täcket hela dagen om jag vill!
Är så innerligt trött på att jobba helg att jag vill kräkas ibland.

Känns som att det enda jag har lust för just nu är träningen. Men ikväll är det födelsedagsfest hos Kristin, det ska bli roooligt. Tror dock att jag skippar utgång sen eftersom jag ska... just det, JOBBA imorgon.

Om två veckor börjar min julledighet!!

Ja, så många dagar i rad träffas Isabelle och jag. Lyx! :)

Idag var vi och såg Luftslottet som sprängdes (oboy oboy) och imorgon ska vi dansa zumba! Ska bli riktigt coolt.

Har massa bra att se fram emot nu. Nästa fredag kommer Sofie och hennes Skånebabes, och helgen därefter är det redan dags för mammas besök. Bara två veckor kvar till julledigt med andra ord!

Och på tal om fyra så är det 4 december nu. För precis ett år sen var jag jätteglad.
Jag undrar om han ens kommer att tänka på det idag... Troligen inte.

Hur logiskt jag än resonerar och hur självständig jag än känner mej kan jag inte hjälpa att jag saknar oss.

Mycket bra film som jag och Cilla såg ett antal gånger på 90-talet. Det var tider, det!

Den visades på TV4 Film nu ikväll och jag tittade på den tillsammans med två boenden på jobbet. Mysigt!

Har varit en väldigt bra dag, köpt julklappar till barnen, födelsedagspresent och julklapp till Pärlan och födelsedagspresent till Tomas. Gött!

Sen var det medlemskväll på gymet där det svettades rejält. Först ett pass med cirkelfys (jättekul!), sen 20 min på löpbandet och till slut så kunde jag inte låta bli att anta utmaningen vem som kunde stå längst tid i "planka". Resultat: sex minuter och tolv sekunder, vilket innebar att jag slog den näst bästa tjejen med över en minut! Ibland är jag GRYM. Tre killar gjorde bättre resultat än jag, men fyra totalt känns mer än godkänt. Instruktörerna var jätteimpade och frågade om jag tränar mycket. :D

Ursäkta att det här genast förvandlades till Skrytbloggen, men det känns så jävla kul att se att mina vanor ger resultat och att jag får "bevisat" att jag är i ganska bra form. Jag är glad!!

Och imorgon blir det ännu en bra dag med Second Source-rep och bio med min fina Isabelle. Ser fram emot att se Lisbeth Salanders hämnd...

...är lätt det finaste månadsnamnet. Tycker jag.

Promenerade till jobbet idag; det var kyligt men inte jobbigt kyligt utan sådär krispigt.

En sak är sej lik - jag missade julkalendern i år igen. En annan sak är annorlunda - jag har ingen chokladkalender. För första gången nånsin. Men det är ju inte ens särskilt gott. Och man vet att det inte är en större bit bakom lucka 24, trots att den har två dörrar. Saknar dock godishusen mamma alltid köpte till oss. Ni vet dom där med lyckobär, Plopp (var det, va?) och lite skumgodisar. Och så kunde man följa hur barnen lekte och kastade snöbollar genom att vända på huset. Varför togs dom bort?

Det verkar inte som jag har så mycket att säga nuförtiden. Det får vara så.

Nu ska jag sova och tänker INTE ställa klockan.