Salacious

Imorgon bär det av till Gislaved igen för tre långa jobbveckor. Visserligen ska jag ju göra annat också, t.ex. umgås med familjen, sola och bada och förhoppningsvis dricka en och annan öl. (Med start redan imorgon kväll.)

Men det börjar redan bildas en klump i magen. Tre veckor utan babe är en låååång tid, och även om jag vet att vi klarade förra sommaren så minns jag ändå hur ledsen jag var stundtals. Jag imponeras verkligen av människor som har distansförhållanden och bara kan träffas nån gång i månaden (eller kanske t.o.m. ännu mer sällan). Hur orkar ni?

Tre veckor utan fjantiga sånger, pussar på halsen, långa, varma sovmorgnar och kli på ryggen. Och tre veckor utan sånt här:

Det blev ingen bio igår, istället besökte vi biljardhallen som ligger bara ett stenkast härifrån. Har inte spelat sen högstadiet, men blev glatt överraskad över att jag lyckades sätta ett par bollar. Bion blir nog förresten på fredag istället, då är det tänkt att älsk och jag ska skratta ihjäl oss på Ice age 2.

Turturduvorna är på Liseberg och jag är fruktansvärt seg. Fattar inte vad det är frågan om, somnade nyss framför Beverly Hills, då är det illa.

Tröttheten måste dock försvinna för på lördag blir det utgång med söstra mi. Ska bli skitkul! Frida och Carin hänger också på.

Det här kan nog gå till världshistorien som den tråkigaste bloggen nånsin. Zzzz.

Om knappt en och en halv timme ska jag till stationen och möta världens bästa bästis och hennes nya löööv. Ska bli spännande att träffa, bedöma och godkänna honom. :)

Synd att det är mulet, för stan är ju ungefär tusen gånger finare när solen skiner. Men det regnar inte iaf och det är ju huvudsaken. Antar att det blir lite strosande runt på stan nu först, och ikväll ansluter Daniel för ett biobesök. Känns som värsta lyxen att gå på bio, evigheter sen vi gjorde det med våra fattigmansliv. Haha.

Okej, värsta klyschan coming up men fan vilken tur att allt det bästa i livet är gratis. T.ex. umgänge med dom man tycker allra mest om.

+

- Jag är ledig hela den här veckan!
- Jag fick G+ på tentan!
- Skoskavet har läkt finfint och idag premiärgick jag i riktiga skor!
- Imorgon kommer Vikki och Jocke hit!
- Om en liten stund får jag pussas för första gången på en vecka!
- Vänner säsong sju går het i dvd-spelaren!
- I helgen får jag träffa Sara!


-

- Pappa är på sjukhus. Igen.
- Det regnar.
- Grannen ovanför klampar med sina elefanthälar i golvet så hårt att jag snart får ett sammanbrott.
- Pengabrist som vanligt.
- Jag är ständigt godissugen. :/

Herregud, jag glömde ju informera er om att säsong två av Rederiet börjar repriseras idag! Och det med ett dubbelavsnitt, dessutom. :) Nostalgi till tusen!

Så missa för allt i världen inte att slå på tvåan kl 18.15 idag,  okej?

Kvällen igår var en höjdare som innehöll öl (jag veeeet att jag inte borde, men jag sket i det igår), trevligt sällskap och en påminnelse om hur mycket jag älskar Göteborg.

När Ingvar Oldsberg med stor stolthet i rösten presenterade en "jordnära artist som älskar Göteborg, älskar GAIS och även har känslor för IFK Göteborg" och denne artist intog scenen kändes det i hela kroppen att jag verkligen känner mej hemma här. Inte hemma som i att min familj och alla vänner finns här, utan hemma i den bemärkelsen att jag myser varje gång jag sitter på spårvagnen, varje gång jag åker förbi hamnen och varje gång jag strosar runt i stan. Jag älskar att besöka nya stadsdelar, promenera på gator jag inte vet namnet på och glida in i små shopar som säljer allt möjligt krims-krams man egentligen inte behöver.
Jag älskar att jag har lärt mej att hitta rätt så bra i den här staden, och att jag samtidigt har hur mycket som helst kvar att utforska.

Tänk vad jag längtade hit när jag gick på gymnasiet. Och nu har jag bott här i snart två år! Hoppas att det blir många, många till.

Idag ska jag tvätta och städa så att allt är fint när jag kommer tillbaka till Göteborg nästa måndag. Åker nämligen till Gislaved imorgon för en jobbvecka. Så ikväll blir det hejdå-mys hos Daniel.

...sudda bort din sura min!

Ikväll är det spelning med Håkan Hellström alldeles gratis (weee-haaaa!!) på Lindholmen.

Det ska bli väldigt angenämt att se honom igen. Det var hela fem år sen sist!
Känns som att det kommer bli en schysst sommarkväll ändå.

Jag bara klagar och klagar och klagar. Och det borde jag inte göra, för det är ju trots allt ett underbart väder vilket är mer än nog för att man ska vara glad.

Men jag kan inte påstå att jag ser fram emot den här sommaren särskilt mycket.

Sara ringde igår och frågade om jag ville följa med till Augustibuller, vilket hade varit helt underbart eftersom Hultsfred inte var genomförbart i år. Men det går såklart inte. Jobbar iofs då också, så det hade inte gått även om ekonomin var god.

Idag är det 79 dagar kvar tills praktiken börjar! Måtte det gå fort.

Inte för att jag har mer att göra idag, men jag är ändå inte lika uttråkad som igår och det känns skönt. Kanske för att det är fredag idag, vilket är vara - uppe - jättelänge  - och - sova - ännu - längre - imorgon - tillsammans - med - älskling -dagen! (Visst är det fånigt med alla dessa bindestreck? Man känner sej som Bridget Jones.)

Ska snart in till stan och beställa tågbiljetter, åker till Gislaved på måndag igen. Det ska jobbas sex dagar i sträck, mamma ska bli firad  och tider att repa ska hittas. Börjar bli lite smått orolig; det är inte alls långt kvar tills vi har vår första spelning, och vi är inte dom bästa på att hitta tider som passar alla. Tänkte ägna eftermiddagen åt att plugga låttexter, skulle aldrig drömma om att stå och sjunga med papper.

Nähä, dags att göra sej i ordning.

Idag är inte alls nån bra dag! Att göra ingenting är inte roligt längre, och alla bangar ju på att träffas på grund av jobb, andra planer eller ekonomi. Just det här med ekonomi är det jag spyr mest på.

VARFÖR ska man behöva vrida och vända på varenda krona bara för att man valt att utbilda sej? Jag väntar mej inte ett liv i lyx, men det skulle ju vara väldigt trevligt att kunna köpa en glass utan att hjärnan automatiskt sätter igång med en huvudräkningsprocess för att ta reda på om man verkligen BORDE.

Dom där semesterpengarna jag skrev om räckte ju inte särskilt långt med tanke på att jag måste betala hyra för sommarmånaderna. (Jag fattar för den delen inte att man kan ha mage att kalla det för studentlägenhet när man tar ut en så makalös hyra, och när man dessutom inte har 10-månadershyra som alla andra normala studentlägeheter.) Att jag jobbar extra hjälper ju knappast heller, eftersom lönen kommer efter sommaren.

Verkar bara bli Dan och jag på fotbollskvällen, det är ju trots allt stora Bangardagen idag.

Skulle bara fattas att Sverige förlorar stort nu också.

Haha, jag kommer få ett överskott på sömn den här veckan. Stackars Daniel var tvungen att gå upp kl 06.00 idag, och jag bara slumrade vidare i flera timmar. Det blir inte uträttat mycket på dagarna, det måste jag erkänna. Men vadådå, jag har looov!

Ikväll blir det förhoppningsvis fotbollstittande, öldrickande och trevligt sällskap i Kville biljardhall.
Heja Sverigeeee!

Förresten så är Chris Daughtrys (deltagare i American Idol) version av I walk the line det bästa man kan lyssna på nu.

I söndags kväll återvände jag efter en weekend i Gislaved. Det var faktiskt ganska kul på jobbet, alla var trevliga och glada för att sommaren äntligen kommit och jag sålde ungefär 639 miljoner glassar.

Inte fullt lika trevliga blev konsekvenserna av min långpromenad i fredags. Klantigt nog hade jag inte tagit med mej mina vanliga promenadskor, så jag använde mammas gamla dojor, ett par jag brukade ha på gympan på högstadiet. Det var inte så klyftigt, milt uttryckt. För er som vill se hur det såg ut när det var som värst postar jag en bild i miniformat. Är ni äckelmagade råder jag er att inte klicka.


Nu är det iaf bättre, jag sköljer såret flera gånger om dagen och låter det lufta hela tiden. Som tur är har jag ett par fina tofflor jag kan använda, men efter en tripp till biblioteket och affären idag har jag blivit lite skinnflådd av dom också, den här gången på ovansidan av foten. Det blir nog till att gå barfota resten av sommaren. :)

Hela den här veckan är ledig, vilket känns mycket skönt förstås. Har lånat en hel bunt med böcker om schizofreni nu, så jag tänker hugga in och uppdatera/förbereda mej inför praktiken. Ska bli kul!

Idag var det avslutning på vår stora 15-poängskurs, och därmed har jag klarat av två år på min utbildning!
Det känns ganska overkligt, men framför allt jävligt bra. Kursen har varit det absolut bästa hittills, har lärt mej jättemycket den här våren. Men jag är ganska säker på att hösten kommer bli ännu bättre. Lite tråkigt dock att inte träffa mina klasskamrater, speciellt Jonathan, på väldigt länge. Men det kommer nog gå fort ändå.

Och ikväll ska vi grilla och ha mysigt hos Per-Anders, så det kommer bli tillfälle att säga hejdå och önska alla lycka till!

Hem till Gislaved och jobba imorgon, känns ganska okej. Nästa vecka är jag tillbaka i Götet och jag ska då bara ägna mej åt att må bra och lata mej innan jobbsommaren drar igång på allvar.

SCHOOL'S OUT FOR SUMMER!

Är nyss hemkommen från vad som kommer bli min praktikplats till hösten och jag är så förväntansfull!
Mötet idag gick ut på att jag skulle få en uppfattning om stället, vad mina arbetsuppgifter blir samt att handledaren och jag skulle kolla om personkemin oss emellan stämde (praktiken pågår ju ändå i ett halvår, så det är rätt viktigt att vi trivs med varandra).

Och allt gick faktiskt över förväntan!

Jag ska alltså vara på ett boende för människor med psykiska funktionshinder, främst schizofreni. Tanken med boendet (som ligger i ett vanligt villaområde) är att det ska vara som en utökad familj där målet är att varje individs behov och önskningar ska uppfyllas. Min handledare, som är ansvarig för verksamheten, verkar vara en fantastisk människa som verkligen brinner för det hon gör. Under mitt timslånga besök sa hon många kloka saker som gjorde att jag fick en väldigt bra magkänsla inför verksamheten.

Det lär bli en utmaning, och det kommer säkerligen bli psykiskt påfrestande många gånger. Men mest av allt ska det bli otroligt spännande och roligt.

Jag kommer inte vara ett dugg ledsen när sommaren är slut! :D

Vet ni vad jag är tacksam över att mina föräldrar uppfostrade mej till?
Att visa ödmjukhet.

Därmed inte sagt att jag är nåt helgon, för jag är också egoistisk ibland.
Men herregud, nån måtta får det väl vara? Människor som tror att dom är jordens medelpunkt och att syftet med världens existens är att tillfredsställa just deras behov in i minsta detalj... dom får mej att må illa.

Nej, tacka vet jag empati, solidaritet och hänsynstagande! Och tacka vet jag att dom allra flesta människor  i min närhet faktiskt uppvisar dessa egenskaper.

Idag är det 14 år sen världens gulligaste lilla raggnystan föddes. Om han fortfarande levt hade han säkerligen blivit firad med clementiner och grisöron. Men jag är rätt säker på att han har kalas i hundhimlen istället. :)

Så trött som jag är idag har jag inte varit på evigheter. Vill egentligen bara lägga mej och sova i två dygn, men jag behöver verkligen städa upp här. Det är ett tentakaos utan dess like. Mamma skulle gråta om hon såg det.

Igår var Jonathan och jag och tittade på Nationalteatern. Det var riktigt bra! Lite paradoxal känsla att vråla med i låtar som uttrycker ett ganska stort hat mot vår blivande yrkesgrupp dock. Haha.

Imorgon ska Daniel spela rollspel så jag tänker passa på att låna en SVENSK DRAMAFILM och gotta mej i soffan med tusen kilo godis.