Salacious

Idag känner man sej minst sagt som ett ursketet äpple. Har varit lite halvdålig i ett par dagar nu, men sen igår kväll har näsan runnit som en kran och huvudet är alldeles tungt och febrigt. Fick ringa mej sjuk och jag avskyr att jag får så dåligt samvete. Jag ÄR ju dålig, det ÄR inte bra att jobba då, man KAN smitta andra. Det är knappast så att jag är sjuk ofta och jag simulerar inte. Vissa sätter ju mer eller mindre i system att sjukanmäla sej så fort dom är trötta eller mer less på jobbet än vanligt, men sån har jag aldrig varit. Så varför så dåligt samvete? Stället går ju knappast under utan mej, liksom.

Förhoppningsvis räcker det med en vilodag så är jag med i matchen imorgon igen. Ska sova lite nu, och om jag är piggare i eftermiddag ska jag städa och passa på att julpynta.

Förresten... som alla säkerligen vet är jag ju en godisråtta. Därför var det klart att jag nappade på en chans att få mumsa. Internetsidan heter gratisgodis, medlemsskapet är helt och hållet gratis och går ut på att man skriver upp sej på nyhetsbrev/tävlingar/erbjudanden och som betalning får man godis hemskickat gratis i lådan! Fiffigt, va! Vissa av erbjudandena kostar pengar, men det står alltid klart och tydligt vilka det handlar om. Och visst kan det vara lite störande att få nyhetsbrev till sin inkorg, men det är ju bara att kasta dom i skräpkorgen på en gång, eller hur? För nåt så gott som godis kan det ju vara värt det! Hehe. Klicka på den här direktlänken om ni vill bli medlemmar! Det betyder nämligen att jag värvar er, vilket innebär mer goooodis för meeeeej. Sen kan ni göra samma sak med alla ni känner! :)

Nej, nu blir det vila och snyt-VM.

Jag har tänkt (jo, det är sant) mycket på en sak på sistone. Nämligen det här med att konsumera. Och just nu tänker jag främst på julklappar och presenter. Jag veeeet att "alla" tycker att det köps alldeles för mycket och det är värsta klyschan att säga att det är "tanken som räknas". Men allvarligt talat, båda sakerna är ju lika sanna. I min familj har vi gjort något väldigt bra. Istället för att köpa julklappar till alla så har vi infört ett lottsystem som går ut på att alla i familjen köper samt får EN julklapp. Det kan alltså innebära att jag blir lottad att köpa en present till mamma, medan jag får en av min syster. Det är ju inte så farligt, ett paket är inte så blodigt. Men jag har börjat tycka att bara det känns jobbigt. Inte på grund av pengar - min ekonomi är så pass god att jag lätt skulle kunna köpa klappar till alla - utan på grund av att jag tycker det är så onödigt. Och framför allt TRIST och SVÅRT att tänka ut nåt bra.

På senare år har jag även märkt att det är minst lika svårt att önska sej nåt. Liksom... vill jag ha nånting så köper jag ju det själv. Och nu vill jag verkligen inte låta otacksam eller nåt, men det är inte lika roligt längre. Inte samma spända känsla, varken när det gäller julklappar eller födelsedagspresenter. Det är mer "okej, vad bra, en sån här behövde jag".

Sen det här med födelsedagspresenter är ett kapitel för sej... Som exempel kan jag ta min äldsta syster. Vi träffas inte särskilt ofta, men dom gånger vi träffas är alltid lika mysiga och uppskattade. Eftersom vi inte träffas regelbundet hör det inte heller till vanligheterna att vi firar varandras födelsedagar ihop. Och det är då hela presentgrejen blir ganska absurd. Jag som fyller i april brukar få mina presenter nån gång på sommaren och hon som fyller i början av november får dom allt som oftast nån dag innan jul. Vad är det för mening med det? Då kan man ju inte längre säga att det är tanken som räknas, för när man köper en present så lång tid i efterskott är det ju bara för att man SKA det. Fattar ni vad jag menar? Den speciella dagen är ju över för längesen. Vad är det för vits då?

Är osäker på om ni förstår syftet med det här inlägget, men andemeningen är väl egentligen att det för mej (och för dom allra flesta) känns mer som ett krav än som en impuls att köpa saker till någon, vare sej det gäller jul eller födelsedagar. Och det är så himla synd, för impulsköp är verkligen något superbra! Inga stora saker, bara någon liten grej som betyder att personen mitt i vardagen kom att tänka på dej. Inte för att människan var tvungen utan för att hon ville. Och då kan man verkligen börja tala om att det är tanken som räknas!

Och mitt i alltihop kan jag ju då passa på att meddela att jag inte heller i år planerar att köpa några julklappar till någon, samt att jag absolut inte vill ha några själv. Och det gäller SAMTLIGA. (Inklusive dej mamma, om du läser det här.) ;)

Jag tänker förresten mycket på konsumtion i största allmänhet. I och med att jag nu har två extraknäck vågar jag påstå att jag faktiskt har det ganska gott ställt, i alla fall med en students mått mätt. Men stunden efter att jag har blivit glad över lönelappen funderar jag på vad jag egentligen ska med pengar till. Vad behöver jag? Fler skivor? Knappast. Mer pryttlar att pynta lägenheten med? Eh, nej. En bil? Intresserar mej inte det allra minsta. Större teve? Bättre dator? Ny mobiltelefon? Jag vill inte ha nånting! Det enda är kläder, men det är jag oftast för trött för att gå omkring och leta efter ändå.

"Åh, stackars Caroline, hon har en massa pengar, men ingenting att lägga dom på! Dagens i-landsproblem"

Det är verkligen inte så jag menar, och jag vill inte läxa upp dom som faktiskt TYCKER att det är kul med julklappar och sånt. Det är absolut inget fel med det! Men det jag vill säga är... att så länge jag är mätt, kan betala hyran utan problem och slipper göra upp en kalkyl i huvudet så fort någon föreslår en fika så är jag ganska nöjd. Och det är en tillvaro jag är rätt så belåten med. Därför känns julklappar och andra presenter för mej ganska överflödiga.

Andra spelningen var klart bättre än den första. Jag har sagt det förr, men jag säger det igen... jag är aldrig så nöjd med mej själv som när jag får stå på scen och sjunga. Det finns inget bättre! Och återigen, "Sweet child o' mine" sitter som en jävla smäck, det är lätt en av världens bästa låtar nånsin!

Synd att det inte blev någon ljudupptagning denna gången, hade varit kul att höra hur vi gör dom nya låtarna.

Hursomhelst. Jobbvecka igen och jag har inte gjort ett SKIT sen jag kom hem vid 17.30. Det är mej iofs väl unt. Jag tänker sitta kvar här tills Ett herrans liv börjar om ca 20 min, och sen ska jag krypa ner i min underbara, underbara binge.

Annars längtar jag mest efter advent, som är det mysigaste som finns. På lördag ska det bli fint och pyntat här. Imorgon blir det därför en tripp till Ikea där jag i vanlig ordning ska överkonsumera ljus! . :D

Om drygt två dygn står Scum Undone på scen tillsammans för andra gången! Det ska bli riktigt, riktigt kul; att sjunga är ju liksom det allra bästa jag vet.

Jag borde dock ha haft lite bättre disciplin i veckan och sett till att plugga låttexter. Det är åtminstone tre stycken jag inte alls är säker på. Men just nu känner jag mej så stressad - en väska ska packas, och sedan ska kosan styras mot Daniel. Så jag funderar på att skriva ut texterna på jobbet imorgon, plugga in dom på tåget och sen kallt räkna med att dom fastnat i huvet tills på lördag. Hehe. Men mitt minne brukar inte svika mej särskilt ofta, så det borde funka!

Varför i allsin dar skaffade jag ett paraply när jag ändå bara glömmer det på jobbet?
Det vräker ner nu, och om drygt en timme ska jag ge mej av mot spårvagnen och fara iväg på Unga möter unga. Jag vill inte.

Sluta regna då! Kom an med lite snö och kyla, det är faktiskt advent snart!

För övrigt tycker jag att ni är fisiga som aldrig kommenterar nåt längre. *Fnys*

Nu har jag härmat Karin, för det här testet såg så roligt ut. Tack!

	|
Inåtvänd		Utåtriktad
Planläggande		Upplevande
Konkret		Abstrakt
Tänkare		Känslostyrd

Du finner din energi i den inre världen och gillar att tänka på saker (utan att nödvändigtvis tala om dem). Du anstränger dig att förstå andra människor.
Stämmer, i den mån att jag ofta inte känner ett behov av att prata om allting. Och mitt intresse att förstå andra människor är väl en stor anledning till att jag valt den utbildning jag går.

Du flyter med strömmen och tar beslut i sista stund - ibland låter du t.o.m. andra personer fatta dina beslut åt dig. Du är en mycket flexibel person, som trivs med fria ramar och lösa avtal.
Mindre beslut har jag inga problem med om andra fattar, men när det gäller avgörande och viktiga saker är jag ganska målinriktad och bestämd. Att jag trivs med fria ramar och flexibilitet märks kanske om man tittar i min kalender. Den används nästan aldrig och innehåller till största delen blanka blad.

Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera.
Det här kan jag inte säga så mycket om. Men jag tänker nog ofta i termer som "i det stora hela". Kreativ är snarare något som jag önskar att jag var, eller rättare sagt; jag önskar att jag utnyttjade mina kreativa sidor bättre och oftare.

Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar.
Right on. Att jag lever mej in i andra människors situation är naturligtvis nära sammankopplat med att jag vill förstå dom. Och känslosamhet är definitivt den sida hos mej och andra jag uppskattar mest; utan att skryta skulle jag vilja påstå att jag har ett stort hjärta och jag mår väldigt bra av att kunna ge av det till andra.

På lördag är det dags för vår andra spelning, och då är det exakt tre månader sen vi hade vår första! :O
Fattar inte hur det är möjligt, men okej.

Hursomhelst så ska det bli superkul, och jag hoppas att det kan bli ännu mer folk den här gången. Alla Gislavedsbor som läser detta, lova att peppa så många som möjligt, okej? Så lovar jag att plugga texter i veckan... hehe.

Idag är det söndag och jag har inte gjort annat än att lata mej, vilket jag faktiskt är värd eftersom jag jobbade igår. Nu ska jag duscha, och efter det tänker jag lata mej lite till samt dricka mjölk och äta pepparkakor.

Tänk vad lite peptalk och VM i bitter humor kan göra mycket!

Pratade med Vikki på msn igår och känner mej som en helt ny människa efter det. Blev påmind om en hel del viktiga saker som är lätt att glömma när man är med om nåt jobbigt. Tack, pännsan, för att du kan konsten att få människor att må bra!

Ska snart iväg till jobbet, det ska faktiskt bli rätt mysigt att spendera en lördag där. Blir dock mindre mysigt när jag kommer hem igen och tvingas ta itu med mitt enorma diskberg. Vad hände egentligen med den där motivationen? Haha...

Nu ska jag lyssna på nån peppig musik och klä på mej.

 So long!

Jag skulle kunna skriva spaltmeter (minst sagt), men jag bör göra mej i ordning och pallra mej iväg till jobbet istället. Det är alltså fredag, men den lättade känslan uteblir, av flera orsaker. En av dom är att jag sagt ja till att jobba imorgon också, så det blir inget party med efterföljande sovmorgon här, inte. Inte för att det brukar bli det i vanliga fall... Nej, jag ska göra som jag brukar och sitta och hålla tummarna för Idol-Markus. För han är ju bäst helt enkelt.

Jag är förresten glad att jag har jobbet/praktiken, och att jag varje dag får klappar på axeln (både bildligt och bokstavligt talat) av personalen där. Dom gillar verkligen mej. Och jag dom.

Tack Carin och alla som medverkade i Göteborgsoperans uppsättning av Cats. You made my day.

Droppen stängde redan 15.30 igår, så jag lämnade blod idag istället, på väg hem från jobbet. Kändes bra när sköterskan (som för övrigt var hur mysig som helst, personalen där är underbar) meddelade att mitt blodvärde numera ligger på 134. En klar förbättring mot tidigare 125, som ligger precis på gränsen för att få ge. Leverpastejmackor och clementiner ger effekt, med andra ord.

Alla som får och kan borde bli blodgivare. Man har bara saker att vinna på det. Förutom att man gör en insats för behövande medmänniskor får man en avslappnande vilostund, fika och något för "besväret" (jag väljer alltid dom snygga tröjorna, ska alldeles strax ta på mej min nya). Dessutom får man alltid gratis järntabletter för att blodet ska komma upp i den rätta nivån igen, så rädsla för den egna hälsan är inget argument för att inte bli blodgivare. Seså, få arslet ur vagnen nu!

Att ha barnasinnet kvar är ju något som verkligen uppskattas och premieras i vår tid. Det är inte så roligt att ha alltför många "vuxenpoäng". Men jag undrar om jag inte ibland tar barnsligheten lite väl långt, t.ex. när jag på fullaste allvar gått omkring i flera månader och sett fram emot att "Den lilla sjöjungfrun" ska släppas på dvd. Well, imorgon är det dags! Men idag ska jag in och lämna blod, så jag tänker spana på stan och se om nån redan smygstartat försäljningen.

Jobbar natt idag och är därmed ledig hela morgondagen. Då blir det en lång, lyxig slappdag som avslutas med Lost- och Disney-kväll!

(Att glädjas över dom små sakerna i livet är en dygd.)

Nu är det plötsligt stiltje igen.

Konferensen (eller Framtidsverkstaden, som ju är den korrekta benämningen - orkar dock inte förklara vad det betyder, så ni får googla!)  var överraskande bra. Vanessa och jag träffade en massa intressanta människor, bland annat från KRIS och olika stödverksamheter för utsatta kvinnor. Dessutom kändes det riktigt kul att umgås med lärare på ett avslappnat och jämlikt sätt. Nu är det bara att hoppas på att alla lysande idéer vi kom på tillsammans blir verklighet och att alla engagemang verkligen var äkta och inte bara något som kom i stundens hetta.

När framtidsverkstaden var över på fredagseftermiddagen mötte jag Lotta, som hade varit i Göteborg med jobbet, på centralen. Efter en pizza på Herkules (var annars?) var det dags för mej att åka iväg och jobba natt. Det var lika lugnt som vanligt (som vanligt är väl fel att säga, men åtminstone så länge jag varit där har det varit dödstyst efter midnatt), och rätt som det var blev det morgon och det var dags att åka hem till lägenheten där Lotta och lyxfrukost väntade. Sen hade vi en riktigt mysig lördag med shopping, sushiätande, fika med Daniel, vin hemma i lägenheten, biobesök i stan (Offside - roligast på länge!) och slutligen en stor stark och nachostallrik på Flygarns Haga.

Igår sov vi länge och hade en lång frukost innan vi gjorde oss i ordning och vandrade iväg till Backaplan. Vid kvart över fyra kom Scum Undone-Daniel och hämtade upp oss, det skulle nämligen repas i Gislaved. Lotta blev avsläppt hos mamma och pappa, och jag passade på att springa in och krama familjen.

Sen sjöngs det i tre timmar, vilket var väldigt roligt men minst sagt ansträngande. Spelningen den 25 närmar sej med stormsteg; måste börja göra lite mer seriös marknadsföring!

First thing's first, dock... Ska ta mej igenom den här veckan också, vilket nog inte blir så ansträngande iofs. Börjar ett idag och går till nio. Imorgon jobbar jag natt och är alltså ledig hela onsdagen från kl åtta. På torsdag kväll ska Carin och jag på CATS (yeees!) och när jag kommer hem på fredag eftermiddag tänker jag (som så många gånger förr) slänga mej i soffan och ha slapp-VM hela helgen.

Men idag är det måndag, och jag borde diska.

Har inte gjort annat än att kissa och sova idag. Gick aldrig till doktorn eftersom det inte blivit värre, så jag hoppas att det fortsätter att gå åt rätt håll nu när jag ska iväg på konferens (ja, ni läste rätt - 100 vuxenpoäng till mej).

I eftermiddags ringde det på dörren och utanför stod Dan med en Toffifee, som jag skulle ha bara för att jag var sjuk. Och jag vet inte om det är kliniskt bevisat att godis hjälper mot det jag har, men jag tror stenhårt på det och tänker använda det som medicin hela kvällen.

Håll tummarna för att konferensen blir bra (och relativt toalettfri).

Au revoir!

Klockan är alltså kvart i sju och jag har redan varit på toaletten fem gånger. Urinvägsinfektion är kanske inte det mysigaste en flicka kan drabbas av. :/
Ringde precis och sjukanmälde mej, och sitter med all världens dåliga samvete, rädd för att dom ska tycka att jag är borta för mycket. (Igår var det Unga möter Unga och imorgon + fredag är jag på konferens.)

Nåja, det finns inte så mycket att göra, ska jag springa på toaletten stup i kvarten vill jag åtminstone att det ska vara min egen.

Nu ska jag fortsätta med vattenpimplandet och bädda ner mej i sängen. Blir det värre får jag helt enkelt gå till farbror doktorn.

Man kan ju undra varför det ska vara så knepigt ibland.

If this is communication, I disconnect.

Jag är riktigt nöjd med mej själv för tillfället. Har lyckats hålla efter lägenheten  skitbra sen städningen i torsdags; ingen disk, inga kläder på golvet och inga papper i en enda röra på sängen. Vet inte riktigt vad som har hänt... Men det känns bra!

Och ikväll har jag varit riktigt duktig. Istället för att sätta mej framför datorn/teven eller slänga mej i sängen satte jag igång att baka en banankaka (tack för tipset Lotta, du får smaka i helgen! Hehe) som jag nyss tagit ut från ugnen. Disken är redan taken care off och i väntan på Daniel har jag tänt en massa värmeljus så att det är riktigt fint och mysigt när han kommer hit.

Tänk om jag kunde vara såhär ordningssam och motiverad jämt!
Ska jobba på det. ;)

Vad i självaste helvetet är det för fel på världen när obegåvade fjantar som Cissi och Johan får fler röster än Danny? Jag trodde först att det var ett dåligt skämt. Det dåliga skämtet började förresten redan i andra avsnittet när Nathalie röstades ut och fortsatte i förra veckan när Linda som gjorde sitt bästa framförande i tävlingen fick åka hem.

Men det här alltså... skandal är ordet.

Förresten så är jag duktigt impad av Erik som i början var riktigt usel och clownade bort sina framträdanden. Nu är han liksom i Markus-klass, och det vill inte säga lite!

På tal om musik så lyckades vi klämma in en repning idag. Vi ska göra en cover på en Led Zeppelin-låt som är så grymt bra att man vill svimma en smula. Vilken låt det är får ni se och höra den 25 november när ni kommer till Britannia (favorit i repris) i Gislaved och tittar på oss! För det gör ni väl?

Men... jag har faktiskt längtat efter det kalla vädret, för nu kan man börja använda sina fina sjalar, mössor och vantar! (Dessa ord lär jag ångra bittert i januari.)

Dessutom är det snart advent, som ju är den mysigaste tiden på hela året. Längtar efter att pynta här hemma.

Den kommande helgen ser ut såhär:

- Gå nattpass mellan 17.00 imorgon och 08.15 på fredag.
- Ägna resten av fredagen åt att slappa, ta en shoppingtur och titta på Idol.
- Träffa Lotta och Tomas som ska fira sitt färska äktenskap med en hotellvistelse i Göteborg.
- Ligga i soffan och fisa.
- Pussas med Daniel.

Helt underbart ska det bli alltså. Nu ikväll väntar en fika med Frida och Carin samt den traditionella Lost-festen.

:D