Salacious

Det har varit full rulle idag, i så hög grad att jag glömt bort hur trött jag egentligen är. Men jag klagar inte!

Har nu äntligen nya löparskor! :D Och som av en ren händelse hade Stadium väldigt bra erbjudanden på löparset, så jag var såklart tvungen att köpa båda. Nu är jag visserligen drygt 2000 kr fattigare, men fatta vilka bra grejer jag har i min ägo! (Kan dessutom rättfärdiga dagens frosseri med att jag inte köpt ett "vanligt" klädesplagg" på över en månad, kanske inte så imponerande egentligen men likväl en prövning.) Det kommer bli en fröjd att inviga dom imorgon.

Var även och gjorde mina naglar påskfina och inhandlade en väääldans massa godis till barnen. Hann nätt och jämnt lämna av grejerna hemma innan det var dags att åka in till stan igen och läsa danska. Mycket trevlig stämning där idag, och vår söta lärare hade köpt påskägg som hon bjöd oss på. Gulligt!

Och nu behöver jag samla energi till morgondagens rep.

Godis natt, pepparkakenatt!

När jag var ute med Isabelle och några tjejer till för ett tag sen kom det fram ett gäng killar till oss som skulle gissa ålder och yrke på samtliga. Två av killarna sa till mej att jag var svår och att jag skulle ta det som nåt positivt. Det hade jag visserligen lite problem med att göra eftersom "svår" för mej är en synonym till "dryg" eller "arrogant". Ytterligare en kille i sällskapet menade att han nog hellre skulle valt att använda ordet avvaktande.

Avvaktande, ja. Tacka fan för det.
Särskilt när det gäller er män. Eller ja, vad man nu ska kalla er.

Faktum är att jag snart, vilken dag som helst nu, snarare kommer definiera mej som misstänksam.

Och med all rätt. För vet ni vad. Jag är trött nu, på riktigt. Det är mitt hjärta det här, och det får vara färdiglekt med det.


Därmed har jag sagt allt jag vill säga om den saken.

Imorgon kl 12.30 får ni hålla tummarna för mej, babies. För nu börjar det på riktigt!

Idag är det bara en vecka kvar tills jag får träffa världens bästa bebbe igen (än så länge, snart har han delad förstaplats med en annan liten skrutt). Jag längtar! Har saknat Alde ända sen jag åkte därifrån och det ska bli alldeles magiskt att känna hans andetag mot halsen igen. Min lilla stjärna.

Det kommer bli en jättefin påsk, tror jag. Med mina fina. Och dom som jag inte träffar då kommer jag ju umgås med nu i helgen. Ja, ni läste rätt. TVÅ lediga helger på raken, det händer ju liksom inte. Hipp hipp hurra för sparade semesterdagar!

Nästa vecka är det dags att skaffa nya löparskor. Det kommer nästan bli högtidligt. Har haft mina i nästan två år nu och dom är, milt uttryckt, ganska väl använda. Frågan är om det ens är nån stötdämpning kvar. Och en ännu mer relevant fråga är hur mycket deg jag egentligen kommer sätta sprätt på när jag går in i vilken affär det nu blir. Varje tidning svämmar ju över av annonser med svinsnygga träningskläder. Vill ha, vill ha, vill haaa.

Ska bli kul att springa i ett vårigt Gislaved i helgen. :)

Jag undrar en sak. Varför kan ingenting bara vara lätt? Eller är det i själva verket så att saker och ting inte är så komplicerade egentligen, men att hjärnan vant sej vid att trassla in sej fjortontusen varv och att man därför på egen hand lyckas förstöra saker som var ganska bra från början? Fan vet.

Vill ni skratta så att ni gråter, gå och titta på Mia Skäringer och hennes föreställning Dyngkåt och hur helig som helst. Fantastisk är hon, helt fantastisk.

Hon gjorde mej på så gott humör och fick mej att må så bra att jag inte ens har dåligt samvete för att jag äter Ballerina kladdkaka mitt i natten. Det är stort!

Har haft en väldigt bra dag. Vaknade tidigt, gick och tränade och hade sedan en underbart lat lunch/eftermiddag då jag bara slappade. Vid fem var jag inne i stan och gjorde några ärenden och en timme senare mötte jag upp Isabelle och Kristin. Vi gick till Da Vinci och åt, mycket god mat! Och - såklart - mycket trevligt sällskap.
Det finns en maaaassa roliga detaljer att ta del av/dela med sej av när det gäller oss tre. Tror att det var en och annan på restaurangen som spetsade öronen en aning.

Förhoppningsvis träffas vi på fredag igen, det vankas nog en after work på Excet. Hoppas det!

I övrigt... så är den här känslan som jag har nu en sån där man bara vill konservera och spara för alltid och alltid.

I söndags fyllde den här bloggen fyra år, vilket jag glömde uppmärksamma.
Men nu gör jag det!

Samtidigt som jag minns känslan bakom varje inlägg är jag på många sätt en helt annan människa nu än när jag satte igång. Ska inte heller sticka under stol med att skrivlusten går i vågor, och att jag just nu är inne i en period där den inte precis blomstrar.

Men jag tror nog att jag fortsätter lite till.

Så häng med in på det femte året om ni har lust. :)

26 april kommer nya skivan. ÄNTLIGEN.
Och Ola Salo har kort hår igen.
Jag är så lycklig.

På jobbet ikväll:

Caroline: Hur är läget i afton?

Man med mycket brytning: I afton, snälla du, det är bra, i min hjärna händer inga saker speciella.

Allt blir poetry grand slam när vissa människor pratar, det är så coooooolt.

F.ö. så hade jag rätt. Det blev en väldigt bra dag igår. Vad hände där, liksom? :D

När man inte kan låta bli att skratta högt när man sitter själv på vagnen och inte bryr sej det minsta vad folk i ens närhet tänker, det är då man vet att man har att göra med en sjukt rolig människa.

I år har jag känt Jonathan i sex år, och under denna tiden har jag många gånger tänkt att det inte finns någon annan relation som kan pendla så mycket så snabbt. Ena stunden djupa samtal, i nästa andetag förlösande skratt som är omöjliga att stoppa. Och båda uppskattar jag lika mycket.

Vänner är det bästa, och jag är bortskämd med så många fina.

Ringde mamma ikväll för att höra hur hon har det i Skåne. Hon hade precis klätt på Alde pyjamas och jag blir så avundsjuk för jag vill också vara där och ha honom i famnen. Men samtidigt är jag glad för mammas skull. Glad för allas skull, för den delen!

Nu ska jag snart sova. Tror att det kommer bli en bra dag imorgon. :)

Var hos Frida idag och ljusade upp håret...



...och jag är nöjd!

Storebror och lillebror.



Moster och ljuvlig systerson.




En mycket glad och stolt familj!

27.

Så många dagar är det kvar tills jag får träffa Alde igen.

Får trösta mej med att det inte är fullt fyra veckor, då känns det lite lättare. Ska bli så kul att åka dit igen i påsk!

Jobbar monsterpasset nu, men det känns inte jobbigt alls. Stämningen är (peppar, peppar) så god här nu och jag var redan på ett löjligt bra humör när jag kom hit. Tack vare min familj, tack vare våren och allt som kommer med den.

I ugnen står en björnbärspaj (jag är grym) och snart blir det Andra chansen.

Hoppas ni också har en mysig lördag!

Lite tidigare än väntat ville du komma ut, och det fick du mer än gärna
Då fick vi ju äntligen träffa dej till slut - en alldeles ny liten stjärna

Och fastän du precis börjat finnas och börjat lysa upp våra liv med din glans
är det som att vi inte kan minnas att du en gång var nån annanstans

Så välkommen till världen, det är ingen hemlighet
att tillsammans med dina syskon är du det finaste jag vet

Moster älskar dej!

Produktiv dag, minst sagt.

Den startade med ett tvättpass och följdes av lite träning (börjar lugnt efter förkylningen), lunch med Isabelle, lite shopping till lillen och en sväng hem till Jonathan för danskaplugg innan det var dags för del två av själva kursen.
Det är så roligt, det här!

Och nu sitter jag på jobbet. Det är, hence the blogginlägg, vääääldigt lugnt här. Även imorgon ska jag hinna med en hel del, men roliga saker så det blir inte särskilt betungande.

Bokade biljetter till Häljarp, så på torsdag får jag träffa mini. :) Operation namngivning ska påbörjas också - jag har lovat att göra mitt bästa och gnugga geniknölarna på vägen ner.

Här är den nykläckta krabaten.
50 cm lång och 3070 gram tung.

Längtar efter dej, mitt lilla gos.