Publicerad 2011-02-28 17:32:22 i Allmänt
Det är inte det att jag inte trivs där jag är nu. Tvärtom; det känns fortfarande lite surrealistiskt att jag kommit hit. Och jag är fortfarande glad och och förväntansfull varje dag (till och med på måndagar, det är minsann inte dåligt!) Men hem... nej, det är det inte. För mitt hem ska jag till på fredag.
Slog två flugor i en smäll; vi har fått i uppgift att genomföra en intervju med någon som på ett eller annat sätt haft med polisen att göra och då klurade min smarta skalle ut att jag kunde genomföra denna intervju i Göteborg och samtidigt hälsa på världens bästa Isabelle. (Nu är det ju dock inte henne jag ska intervjua, haha.) Hela fredagen är avsatt för detta och vi har inga lektioner på måndag heller, vilket betyder att jag får en massa dagar i min fina stad som enligt ryktet är bra mycket mer vårig än vad vår huvudstad är för tillfället.
Så trots att det bara är måndag börjar jag känna ett pirr i magen. Känner mej käääär! Åka på mina spårvagnar, traska runt på gator jag kan utan och innan, sova ut (katter, jag tycker om er, men det ska bli skönt att slippa ert jamande för några dagar!) i världens skönaste gästsäng, dansa zumba på mitt gamla gym, äta tapas med supersnygga tjejer, dansa rumpan av mej på bekanta golv och må så underbart bra som jag alltid gör i fröken Lindbergs fantastiska sällskap.
Nu kommer jag snart hem. Till min älskade stad. Åh, vad jag längtar!!
Publicerad 2011-02-26 10:25:38 i Allmänt
Man tror ju inte att man vid snart 26 års ålder fortfarande kan bli så berörd av musik att det känns som att hela världen står på spel. Men då glömmer man bort att det här bandet finns. Deras senaste låt, The apocalypse is over, är ett farväl till hela deras karriär och allt dom gjort. Och på dessa dryga fyra minuter minns jag varje känsla jag nånsin känt för The Ark. Och jag vill bara gråta. Samtidigt som jag vill krama om den där vilsna 15-åriga flickan med röd ögonskugga och stjärnnitar på jeansjackan. Hon som inte riktigt visste vart hon skulle ta vägen och som inte kunde sätta ord på hur det kändes där inuti. Ola Salo gjorde det istället och han har fortsatt att göra det. Och på något konstigt vis säger texterna som jag lyssnade på då precis lika mycket till mej idag, trots att jag är en helt annan människa nu. Fast det kanske är det som är grejen; en helt annan blir man kanske aldrig. Det känns otroligt sorgligt att det snart är slut. Vicki och jag har konstaterat att det är helt lönlöst att sminka oss innan konserten 15 mars.
Publicerad 2011-02-24 21:55:43 i Allmänt
Haha. Medge att jag är fyndig ibland.
Det bästa som finns med att vara lite träningsfreak är när man märker att man förbättras. Och hur snabbt det går att faktiskt göra det om man bara bestämt sej!
Nu är jag visserligen inte ett fan av löpband - jag längtar så jag kan dö efter anständig temperatur och bra underlag så att jag kan springa ute igen - men eftersom våren lyser med sin frånvaro är det bara att acceptera att det är där jag får genomföra min huvudsakliga träning den närmaste tiden. I vår kommer vi ha två löptest; ett på tre km och ett på en mil. Skolans krav är att springa tre km på 18 minuter och det är en ganska snäll gräns. Vår lärare (som för övrigt kommer vara med i Veckans brott nästa vecka, missa inte det!) har dock ett inofficiellt krav på oss som ligger på 15 minuter. Det innebär alltså fem minuter per kilometer och håller man det tempot hamnar man följaktligen på 50 minuter om man springer en mil. 50 minuter är ju en lite klassisk "drömgräns" och jag SKA fixa det. Utan snack. Därför har jag nu, istället för att ligga och mesa på i 10-10,5 km/h, börjat ställa in bandet på den farten. Sex kilometer på en halvtimme alltså. Det är en tid jag klarat förut också, men jag blir riktigt trött. Men det SKA man ju bli, det är det jag får påminna mej själv om lite. Och nu har jag gott om tid att spetsa till det rejält och sakta men säkert öka på både tid och sträcka. Jag är laddad! :D
Dessutom är det väldigt peppande att märka hur armhävningarna går lättare och lättare. 3 x 10 körde jag senast förra veckan, men nu ligger jag på 3 x 15. Wohooo!
Okej, sjukt tråkig läsning, jag vet, men ni får leva med det.
Publicerad 2011-02-23 23:39:36 i Allmänt
Okej, nu ska jag ta upp ett ämne som jag skrivit om
förut och som jag är innerligt trött på. Nämligen folks benägenhet att anmärka på hur allvarlig jag ser ut.
Jag älskar verkligen min klass, men nu börjar jag bli less på kommentarer om att jag ser arg/sur ut. När vi hade feedbackträning och fick skriva till folk vad dom behövde bli bättre på/börja med fick jag kommentaren att jag borde le oftare och att jag borde vara sparsam med min elaka blick.
Det känns verkligen jättekul att höra. Vet att ingen menar nåt illa, vet att en kommentar som "du kommer nog bli den där polisen som alla tror är arg" inte betyder nåt för den som yttrar den. Och mina klasskamrater kan inte veta att jag ALLTID får kommentarer om min uppenbarelse. Men det är just det det är - en uppenbarelse. Jag SER UT så. Jag kan liksom inte hjälpa hur mitt vanliga läge är och det finns, milt uttryckt, viktigare saker att fokusera på i skolan än att sitta och vara upptagen med att försöka ge ett vänligt intryck. Jag ÄR vänlig, jag ÄR trevlig, men tydligen får jag dras med ett ansikte som säger nåt annat.
Hellre lever jag med såna anmärkningar än att börja förställa mej. När jag tycker att nånting är roligt, då skrattar jag. Eller asgarvar. Men det kommer sej liksom inte naturligt för mej att ständigt sitta och småle med nyfiken blick. Det är inte jag. Jag är uppmärksam och iakttagande. Inte SUR!
Fan vad trött jag blir.
Nästa gång nån anmärker på hur jag ser ut ska jag säga till dom att jag kan le om dom är lite roligare.
Publicerad 2011-02-22 20:32:05 i Allmänt
Herregud, vilken dag!
Kriminalteknologi i tre timmar, seminarium i poliskunskap följt av ett seminarium i juridik, träning direkt efter skolan, ett stopp på ICA innan det var dags att ta sej hem för att hinna i tid till tvättiden kl 19. Disk och snabbstäd medan maskinerna är igång och här sitter jag nu som ett kolli.
Idag sa jag "han ska nog på dejt" om en lärare som snabbt rusade iväg i bilen, varpå Kim misstolkade; "Ska du på dejt?".
Jag skrattade och frågade NÄR det skulle finnas tid för sånt i mitt liv. (Och jag överdriver inte ens när jag reagerar så. Haha.)
MEN om en knapp halvtimme är det dags för Olof Palme-special i Veckans brott! :D
Då blir det kvällsmat, ledig stund och intensivslappande innan det är dags att stupa i säng.
Tjingeling!
Publicerad 2011-02-19 11:01:20 i Allmänt
"Härliga tider" tänkte jag igår när jag gick och la mej och såg fram emot en sjukt efterlängtad sovmorgon. Efter en väldigt intensiv (men väldigt rolig, det måste återigen understrykas) vecka i skolan kändes det nästan overkligt.
Och mycket riktigt, verklighet blev det knappast heller för Molly fick av nån anledning för sej att jama och krafselikrafsa hela natten. TACK. Men jag kan faktiskt inte vara arg på henne, inte på Jimi heller. Känns fint och rofyllt att ha dom här och faktum är att om jag varit hemifrån en hel dag (vilket jag är typ...varje dag, haha) så ser jag fram emot att öppna dörren och träffa dom.
Nåväl. Att vara ledig är förstås oerhört skönt och jag har lovat mej själv att inte göra en enda sekunds skolarbete den här lördagen. Imorgon måste jag, men idag är det bara lugn och ro. Hur roligt det än är behöver jag koppla bort. Det görs bland annat genom att åka hem till Vicki på Melodifestival-kväll, yaaay! :)
Igår hade vi konflikthanteringsdag vilket innebar att vi tillbringade hela dagen på Lagtorget (ett övningsområde med lägenheter, tunnelbana, pub, affärer - you name it) och ställdes inför problem som vi kommer få möta i verkligheten sen. Riktigt kul, önskar att vi kunde vara där varje dag! Det är helt otroligt vad mycket vi måste lära oss och hur många banor vi måste lära oss att tänka i. Och även om det kan kännas som en tuff utmaning går jag mest omkring och känner mej privilegierad. Det låter säkert som att jag blivit hjärntvättad, men man sugs verkligen in i den här världen. Och att förklara hur det känns när jag vistas på skolan, får lyssna på lärare som utstrålar den största trygghet jag varit med om och pratar med klasskamrater som visar fler och fler imponerande sidor för varje dag, det är så gott som omöjligt.
Såg ni Efterlyst förresten? JÄVLAR vad kul det var. Främst att få känna att man faktiskt gör en insats och ha kontakt med människor ute i det verkliga livet, men också att få vara med och se hur en teveinspelning går till. Kommer nog få möjlighet att svara i tipstelefon fler gånger och det kommer jag absolut göra. Kan för övrigt "avslöja" att den uniformerade polisen Lennart som står vid det kvadratiska bordet och är den som står och läser alla tips som kommer in är vansinnigt trevlig. Rätt man på rätt plats - gud vad jag älskar det.
Publicerad 2011-02-16 07:04:30 i Allmänt
Det var inget skämt, alltså. Jag tycker VERKLIGEN ni ska titta. ;)
Publicerad 2011-02-15 21:20:55 i Allmänt
Nej, tiden bara flyger iväg och det är bara för mej att konstatera än en gång att det knappast är nåt överskott på kraften och möjligheten att blogga. Det får vara som det är ett tag.
Dom senaste dagarna har i vilket fall som helst varit fantastiskt bra! Förra veckan var Carina och Alde här och förgyllde tillvaron, det blev en massa mys men tyvärr inte ett enda kort. (Ännu ett område där jag måste skärpa mej...) En dag efter att dom hade åkt tillbaka till Skåne kom Isabelle och levde loppan tillsammans med mej. Fiiina dagar blev det!
Och parallellt med detta har skolan gått sin gilla gång och fortsatt att både glädja och trötta ut mej.
Summa summarum: Jag har det oförskämt bra. Knappt nån energi att ens skriva det här inlägget, men det är SÅ värt det.
Så vi hörs, vänner. Nån gång snart. Och ja, under tiden kan jag ju föreslå att ni tittar på Efterlyst imorgon...
Publicerad 2011-02-11 08:11:34 i Allmänt
Hade tänkt skriva det här blogginlägget som en ursäkt för oerhört kasst uppdaterande den senaste tiden (livet är hektiskt på ett väldigt bra sätt just nu) men istället får det bli ett konstaterande över att vinter måste vara det vidrigaste som finns.
ALL busstrafik är inställd. Och ni kan ju föreställa er hur lätt det är att få tag på en taxi. Trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle yttra dom här orden, men jag vill till skolan!!!
Publicerad 2011-02-06 22:19:14 i Allmänt
Är helt ovan vid att ha helt lediga helger. Efter att ha jobbat mer eller mindre varannan helg i tre års tid så är det rena rama lyxen. Men VILKEN lyx det är!
Var på en shoppingrunda utan dess like med
Vicki igår. Var ute efter ett par nya
Converse Allstars och tänkte att det skulle bli min vårpresent till mej själv. (Och alla hjärtans dag-present med för den delen, vi bakar in alltihop på en gång!) Döm om min förvåning när det var REA på
Ed Hardy-dojor! Det händer liksom inte. Så för samma summa jag hade fått betala för att glida omkring i ett par pjux jag haft många gånger förr fick jag det snyggaste par jag någonsin ägt.
Jag är kär.
Den kommande veckan lär bli helt fantastiskt bra. Imorgon kommer Carina och Alde, på onsdag är det insparksfest (oboy oboy!) och på fredag får jag hit Isabelle!
Publicerad 2011-02-04 16:13:52 i Allmänt
Idag är humöret betydligt bättre.
Det räcker med att påminna mej själv om att jag faktiskt lever min dröm så blir allt hundra gånger bättre.
Skitbra dag i skolan! Vår redovisning flöt på utan problem. Min grupp har en ganska imponerande framförhållning och verkar kunna jobba ihop och planera riktigt bra. Överhuvudtaget verkar min klass ganska grym. Visserligen är det ju smekmånadsfas just nu, men tror faktiskt jag kommer få riktigt bra kompisar. Och på gymet utmanade jag mej själv ordentligt med ett intervallpass på löpbandet. Men fem dagars träning på raken börjar kännas, så nu får det bli vila i helgen.
Dessutom kom "mina" bebisar och mötte mej i dörren idag. Och ville kela! Tror att dom börjat acceptera att jag vistas i deras hem. :)
Ska strax försöka göra mej lite vacker och sen bege mej in till stan för att möta upp Vicki och hennes crew. Ska bli riktigt skönt att bara hänga och snacka skit.
Ha det fint nu allihop.
PUSS!
Publicerad 2011-02-03 22:57:31 i Allmänt
Ja, fredag imorgon igen och vips så var andra veckan på skolan gjord. Herregud, hur ska jag hinna lära mej allt?
Idag var det studiebesök på en polisstation på Södermalm, riktigt spännande faktiskt. Fick se en del riktig dramatik...
Har lite svårigheter med att släppa skolan på kvällarna, sitter och pillar med böcker och skrivuppgifter även när jag tänkt att jag ska vara ledig. Men så länge det är roligt och nåt som jag vill ser jag ingen direkt skada i det.
Imorgon blir det i alla fall barhäng med Vicki och hennes arbetsgäng! Ser fram emot det.
Idag var faktiskt första dagen jag kände mej lite ensam. Alla pratar om sina pojk- och flickvänner hit och dit och för många är veckorna på skolan något som är "så länge" tills man åker hem till sitt "riktiga" liv på helgerna. Nu är det här mitt liv och det är här jag bor och skolan utgör praktiskt taget hela min tillvaro i den här stan. Det kommer säkerligen att ändras med tiden, men idag kändes det ganska påtagligt.
Jag har kommit exakt dit jag vill på ett plan, men på ett annat är det fortfarande lika tomt.
Det ligger ju i människans natur att aldrig vara nöjd, så jag kan inte låta bli att tänka på hur det hade varit om jag hade haft allt det här PLUS någon som frågade hur min dag varit, som längtade efter mej när jag var borta och höll om mej när jag skulle sova.
Meeeen man kan inte få allt, säger dom.
Publicerad 2011-02-01 07:40:32 i Allmänt
... att jag skulle kunna äta samma frukost ända till min död.
Fiberhavregrynsgröt med honung och kanel och macka med leverpastej och färsk gurka.
BÄSTA.
Nu ska jag åka iväg till skolan, äntligen! :)
