Salacious

En kille från Posten ringde för en halvtimme sen och meddelade att det finns ett paket till mej.

Hurraaa, Orbitreken är snart här! :D

Visst är det underbart att läsa en skitbra bok? En bok som är så bra att man går omkring och längtar tills nästa gång man får tillfälle att läsa i den. Jag läser en sån bok nu. Egentligen borde jag läst den för länge sen; jag fick den av Dan för flera år sen. Men av någon anledning har det bara inte blivit av.

Den heter hursomhelst Hon går genom tavlan, ut ur bilden och är skriven av Johanna Nilsson. Ni som inte redan läst den (den gavs ut redan 1996, nämligen) bör snabbt som ögat göra det, för så berörd som jag blivit av den har jag inte blivit på länge. Jag tror inte att det går att inte känna en oerhörd empati för bokens huvudkaraktär, den lilla mellanstadieflickan Hanna, och den smärta hon genomlider.

Och bara Johanna Nilssons författarspråk är anledning nog att läsa boken. Jag fattar inte hur man kan skriva så träffande, skickligt, poetiskt och berörande när man bara är 21 år. Nu är hon ju lite äldre, och det ska bli kul att kolla upp böckerna hon skrivit sen debuten.

Imorgon bär det av till Gislaved, vilket ska bli väldigt skönt. Har inte varit där sen midsommar, och det är ju ett tag sen nu. Tråkigt bara att Lotta och Tomas inte är hemma (fuskisarna är i Nice, nämligen)... men dom är hemma nästa vecka när jag ska dit igen. Hehe.

Går omkring med konstant dåligt samvete gentemot en hel drös med människor. Det är så många jag vill och borde höra av mej till, men ibland känns det som att bestiga ett jävla berg. Jag fattar inte hur man orkade tjattra i telefonen i flera timmar i högstadiet och gymnasiet, nu ser jag den där uppfinningen mest som ett nödvändigt ont. Och sen det här med att försöka bestämma en dag man ska träffas, det är ju en ännu större utmaning. Vi får gå in i september för att jag ska ha tid, typ. Hur kul känns det? Det är ju inte så att jag jobbar jämt och ständigt, men dom dagar jag är ledig är liksom redan uppbokade. Och jag sticker verkligen inte under stol med att jag prioriterar min familj i det här läget. Förr har jag ju träffat dom hela sommaren men sen jag sa upp mej på Preem och började jobba här ser ju allting annorlunda ut. Och då är det inte så konstigt att jag tar alla chanser jag kan att träffa dom. Så dumt bara att man inte kan göra både och!

Mina vänner, jag saknar er.

På torsdag ska jag iaf träffa Sofie! Vi ska snacka lite skit och leta sista minuten-resor. :D

Nu blir det bloggstopp i några dagar. Ha det fint!

Var H&M-katalogen tvungen att dimpa ner i brevinkastet just nu? :/

Jag har i flera månader gått omkring och funderat på att införskaffa en Orbitrek Platinum och dom senaste veckorna har jag haft stenhård koll på Blocket, men det är ett sånt stort sug efter dom där att det tycks omöjligt att få tag i en. Nu surfade jag in på TV-shops hemsida och såg att dom just nu har fraktfritt. Så nu har jag beställt en sprillans ny! Och när en ny bara kostar 500 kr mer än en begagnad tycker jag att det är värt det.

Har surfat runt på en massa forum på internet (inte bara TV-shops egna, så blåst är jag inte, haha) och jag har inte hittat en enda som är missnöjd. Hoppas att jag inte heller blir det! (Och om det nu mot förmodan skulle bli så är det ju bara att slänga in en annons på Blocket så är det problemet löst.)

Jag märker själv att jag inte alls mår lika bra nu när jag inte tränar regelbundet längre. Under våren simmade jag tre gånger i veckan, och det gav verkligen resultat. Inte minst psykiskt. Nu känns det inte lika kul att simma längre när det tar en timme att ta sej till simhallen... Och jag har försökt intala mej själv att det är jättekul med promenader. Men i längden blir det ganska trist att gå samma sträcka gång på gång på gång... (hehe, fyndigt, va?)

Med den här makapären kan jag ju glo på teve samtidigt som jag svettas, vilken lyx! Och det absolut bästa av allt är att jag slipper lämna lägenheten. :D

Nu har jag kommit in i en sån där period igen då jag kan plöja fyra Twin Peaks-avsnitt på en dag. Visserligen är det helt okej idag eftersom jag är ledig efter att ha gått ett långpass, så dåligt samvete behöver jag verkligen inte ha. (Särskilt inte eftersom jag tvättade när jag kom hem från jobbet.) Men ibland blir det lite väl mycket... den senaste halvtimmen har jag t.ex. sparat ner en massa äckliga bilder som jag inte fattar varför jag sparar. Haha. Jag är besatt. Men det är faktiskt bästa serien ever!

Nu längtar jag grymt mycket efter att ligga på en strand, bada och bli brun. Måtte det gå fort till v. 34 och utlandsresan, för det är väl knappast troligt att man får vara med om det i Sverige. Skitsommar!

Det var jätteskoj att ha besök från Skåne! Besöket på Liseberg i tisdags blev hur lyckat som helst. Vi hade oroat oss en del för att Noah inte skulle våga åka nånting, men efter lite tvekande provade han Flume ride och sen åkte han karuseller hela dagen. :) Och Linnéa är hur modig som helst och provar allt utan att blinka.

I onsdags tog vi en sväng på stan och därefter besökte vi Slottskogen innan det var dags för lite godis på 4-gott. Det finns verkligen ingen bättre godisaffär! Nu är dom hemma i Gislaved och hälsar på. Jag är lite avundsjuk som inte kan vara där, men jag åker dit en sväng nästa vecka istället.

Klockan 13 är det dags för långpass, vilket betyder att jag slutar imorgon bitti. Men det känns, som alltid, ganska okej ändå.

Nämn något som gjorde dig glad igår:
Saras gästboksinlägg på Helgon.

Vad gjorde du kl 08:00 imorse?
Åt frukost.

Vad gjorde du för en kvart sedan?
Moppade golvet i köket (jag är på jobbet).

Vad var det sista du sa högt?
"Godnatt!"

Vad har du druckit idag?
Iste, kaffe, fun light lime.

Vad var det senaste du åt?
Yoggi med müsli.

Vad var det senaste du köpte?
Mjölk, fikabröd, Havrefras, Uncle Ben's Hawaiian Sweet & Sour.

Vad är det för färg på din ytterdörr?
Ljust trä med mörkt trä i mitten

Vad är det för väder hos dig nu?
Vindstilla och varmt .

Godaste glassmaken?
Choklad i alla möjliga former.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Ja, men jag tror inte att den kärleken räcker.

Sover du tungt?
Ja, men inte när jag är på jobbet.

Drömmer du mardrömmar?
Ibland, men det händer lyckligtvis inte så ofta.

Trivs du med ditt jobb?
OM! Jag kunde faktiskt inte ha det bättre.

Favoritklädsel?
Långkalsonger och linne (munktröja om det är vinter). Ska jag vara lite mer civiliserad byter jag ut långisarna mot ett par sköna jeans eller leggings.

Favoritlåt just nu?
"Drop out" med Laakso. Men det är verkligen med betoning på just nu.

Vad ser du om du tittar till höger?
En hylla med massa pärmar och böcker.

Vad gör dig glad just nu?
Tanken på att jag ska spendera morgondagen på Liseberg med barnen och Carina!

Vad ska du göra härnäst?
Fortsätta hålla mej vaken ett tag till.

Höger eller vänsterhänt?
Höger.

Humör just nu?
Avslappnad och tillfreds.

Favoritgodis?
Choklad, choklad, choklad. Och dom rödsvarta döskallarna.

Kläder just nu?
Mysdress och linne. (Nattjobbsklädseln.)

Sommarplaner?
Jobbelijobba i fem veckor till. Sen åka utomlands med Sofie! :D Och däremellan försöka få ut nåt av den lediga tid jag har, genom att t.ex. åka till Gislaved.

Hur många kuddar sover du med?
Två, om jag sover ensam.

Spelar du något instrument?
Spelar och spelar... Jag använder min gitarr till att kompa mej själv.

Morgon eller nattmänniska?
För ett år sen hade jag utan tvekan svarat det senare. Men jag är alltid så fasligt trött på kvällarna nuförtiden, så jag är nog snarare en morgonmänniska nu.

Vad är viktigast för dig?
Att träffa mina nära och kära och att dom har det bra.

Är du kittlig?
Ja, ibland.

Snarkar du?
Nej.

Stjärntecken?
Oxe.

Äckligaste insekten?
Finns ju ingen insekt som är mysig direkt, men fästingen tar förstaplatsen.

Stökigt eller välstädat?
Välstädat. Eller städat, åtminstone. Jag är inte pedant, men till skillnad från förr kan jag inte riktigt koppla av när jag har ett stort diskberg eller kläder över hela golvet.

Nu är jag hemma igen efter en helg i Kungshamn. Förutom den mardrömslånga resan dit (jävla Västtrafik) har älsk och jag haft det bra. Synd att det regnade igår, men det är inte mycket att göra åt. Det kändes himla bra att träffa hans föräldrar, det var ju på tiden om man säger så. Hans mamma och jag klickade direkt, jag hade ingen anledning alls att vara nervös. Skönt! Pappan träffade vi bara en snabbis idag, men det var kul att se var Daniel fått sitt kroppsspråk ifrån. :) Överhuvudtaget kändes det fint att vara i Kungshamn och få se var han vuxit upp och höra honom berätta om minnen och upplevelser. Man kommer varandra om möjligt ännu närmare då.

Har varit iväg och handlat lite också. Carina och barnen kommer ju imorgon och det ska bli jättekul att ha dom här!

Ikväll ska jag nog börja titta på sista Twin Peaks-boxen. Om jag vågar...

 

Det har varit en tuff dag på jobbet, rent mentalt. Ibland orkar jag bara inte och börjar ifrågasätta varför jag valt den här inriktningen. Man ger av sej själv, sätter sina egna önskningar och behov i andra hand, lyssnar, stödjer, bryr sej om... och får skit som tack. Naturligtvis är det inte såhär jämt - och jag överdriver också för den delen eftersom jag är trött och ganska less just nu - men det gör inte att det känns mindre jobbigt. För det mesta präglas ju faktiskt tillvaron av att man ser folk utvecklas och blomma ut (och att man därtill känner sej behövd och uppskattad). Så jag tänker inte skriva ett argt inlägg som jag först tänkte.

Istället vill jag tala om att en fin sak med Göteborg (det kanske är så i alla storstäder, jag vet faktiskt inte) är alla spontana samtal som uppstår med främlingar. Människor pratar faktiskt med varandra här! Och man behöver inte vara rädd för att bli klassad som knäpp bara för att man tilltalar någon i affären eller i kön till bankomaten. (Och nu menar jag inte scenarion med äckel som stöter på en på spårvagnen, utan vanliga, reko människor som muntrar upp en genom att småprata lite.) Det skulle ALDRIG hända i Gislaved. Skulle man, gud förbjude, råka säga något till nån man inte kände skulle man i bästa fall komma undan med en besvärad min.
När jag, ganska less som sagt, stod och väntade på spårvagnen på väg hem från jobbet sa en kvinna: "Tror du inte, att om det var en härlig sommarkväll nu, så hade vi varit lite lyckligare?" och jag höll såklart med. Sen pratade vi en kort stund om sommaren som aldrig vill komma. När hon lite senare steg av spårvagnen sa hon "Ha det så bra nu... i solen" och gav mej en menande blick.

Förstår ni? Det är så lite som behövs för att man ska känna sej lite mer väl till mods. Någon uppmärksammar en och bemödar sej med att byta några ord... det är sånt som kan göra skillnad.

Nej, känns inte som att det finns så mycket att blogga om nuförtiden. Det mesta handlar om jobb, jobb och jobb. (Emellanåt är det lite gos.) I helgen är det ju dock Kungshamn som gäller, som sagt. Det ska bli kuligt. Och nästa vecka kanske Carina och barnen kommer och hälsar på. Hoppas!

På Aftonbladets debattsida skriver Ella Bohlin om hur oron och ångesten ökar bland ungdomar, och att många tycks ha en känsla av att den bästa tiden är förbi. Med andra ord, ingen vidare framtidstro.

Och jag kan bara instämma. Jag är visserligen ganska väl förskonad från ångest och oro, men jag är ju inte direkt optimistisk inför framtiden. Och jag vet att jag inte är ensam.

Jag menar, det mest grundläggande och självklara känns inte ens självklart längre. Ett bra jobb och ett hyfsat hus, det känns väl inte orimligt? Men faktum är att jag (och många med mej) inte ens vågar ta det för givet. Minns att jag och Carin satt och pratade om framtidsplaner och jag sa nåt i stil med "om man skulle skaffa hus en dag" varpå hon sa "Men det kommer du väl? Tror du inte det?" Och ska jag vara helt ärlig så vet jag faktiskt inte. Tänk om man helt enkelt inte kommer ha råd.

Och vad gäller det här med arbete så är det verkligen med dubbla känslor jag tar examen i januari. Visserligen ska det bli skönt att slippa plugga, men jävlar vilken hal is jag kommer beträda. Det är långt ifrån självklart att jag kommer hitta ett jobb. Och om jag inte gör det står jag där utan en enda krona. (Tack, moderaterna.)

Det känns liksom inte sådär jättebra.

Jag vet inte om det faktiskt har blivit så pass mycket värre eller om man helt enkelt blir mer pessimistisk ju äldre man blir. Men barn och ungdomar utgör de facto den grupp i samhället där den psykiska ohälsan ökar allra mest. Det måste helt enkelt ha sina orsaker. Ella Bohlin förklarar det med sexualiseringen i samhället och bristen på vuxna förebilder. Jag vet inte... min spontana förklaring är att det känns som att allt blivit lite kallare. Kallare, och mindre äkta. Hur banalt det än låter.

Den osäkerhet och framtidstvivlan jag har besitter jag trots en problemfri barndom, arbetslivserfarenhet, ansvarstagande och en bra utbildning i bagaget. Så jag vågar inte ens föreställa mej hur det känns för dom som inte har det.

Det är lugnt, så lugnt på jobbet. Tyst som i graven. Fick ostört sitta och titta på hela dagens avsnitt av Raskens, det är knappast på alla arbetsplatser man kan göra det.

Igår var det myskväll i lägenheten. Vi hade köpt tacos, hyrt film och bullat upp med en massa onyttigheter. Det var en speciell kväll på något vis, trots att upplägget var långt ifrån ovanligt. På helgerna är det mer regel än undantag att jag längtar till Gislaved, men igår hade jag en väldigt skön känsla av trygghet och jag kände starkare än jag gjort på väldigt länge att det inte fanns någon annanstans i världen jag hellre ville vara.

Rätt många har frågat hur det känns att jobba hela sommaren. Just nu ljuger jag inte när jag säger att det känns väldigt bra. Vad skulle man annars ta sej till i det här vädret? Tänk dom som har semester nu och ser dag efter dag bara rinna iväg... jag är verkligen inte avundsjuk.

Fick mess av Sofie förut, och hon meddelade att hon utan problem kan ta semester v. 34. Så våra planer blir av! :D Dessutom frågade hon om jag är ledig 21 juli, vilket jag är. Ett visst band (vars namn jag inte tänker nämna en gång till, jag kommer fan bli inlagd snart) spelar i Varberg nämligen! Tjohooo!

...efter att åka hem, gå en promenad, ta en dusch och sedan somna medan D stryker mej över kinden och pillar mej i håret. I eftermiddag sticker jag tillbaks till jobbet igen.

Eller hard och hard, jag jobbar i alla fall. Haha. Som tur är  - och som jag redan konstaterat ett antal gånger - sliter man ju inte ut sej på jobbet, så det ska nog gå bra. Jag skrev just ner mina arbetstider för idag och imorgon, men jag kom på att det kanske inte är en sådär jättebra idé eftersom det finns massa stackars spioner överallt som inte tycks ha nåt annat liv än att surfa runt på arbetstagares bloggar. Så jag hoppar över det. Haha. Kan bara konstatera att det är MYCKET.

På tordag ska vi vara hemma hos D för en gångs skull. Fick nästan lite dåligt samvete när han frågade och jag kom på att jag inte varit hos honom på över en månad. Men så blir det när man flyttar till en lägenhet man trivs så himla bra i. :)

Annars händer det verkligen inte mycket just nu. Är lite ledsen över att jag inte kan tillbringa så mycket tid i Gislaved i sommar, men det är inget att göra åt. Nästa helg ska jag iaf åka till Kungshamn för första gången, jag längtar! Då får det fan se till att vara bra väder för jag ska bada.

Nu ska jag göra mej vacker, som Fjants mamma sa.

Festen i lördags blev riktigt bra! Succé är kanske att ta i, men inga missöden skedde och jag störde mej bara pyttelite på vissa. :) Haha. Jag vill ha fest igeeen. Fast kanske inte jättesnart, jag är ganska utmattad nu.

Presenter fick jag också, värsta lyxen! Av Lotta, Tomas och Cilla fick jag en microvågsugn vilket var den perfekta presenten. Jag har nästan känt mej handikappad i en månads tid nu. Lite blommor blev det också, en tomatplanta, choklad, te, sångbok... skitbra grejer alltihop. Och Sofie hade köpt lyxsugrör, godis och världens finaste skål!

På tal om Sofie snackar vi om att åka utomlands v. 34. Det kanske blir Bulgarien. Hoppas, hoppas. Det hade varit den perfekta avslutningen på sommaren innan det är dags för plugg igen.

Trots att jag har hela skafferiet fullt av snacks (mina vänner tycks ha anorexia, hela bunten) ska jag inte äta en enda chipssmula. Mitt och Daniels nya liv börjar idag. Timslånga promenader tre gånger per vecka starting today. Måste ringa honom nu.

Tjing!