Salacious

 

Påsken kom och gick, och det var nog den bästa jag någonsin haft. Det kändes så skönt att inte vara på resande fot och att bara vara hemma och få vara "högtidsvärd". Första, men verkligen inte sista, gången! :)

Carina och gänget kom förra onsdagen, och på kvällen var det i stort sett bara middag och lite prat som hanns med. På Skärtorsdagen sen åkte vi till Skansen och gick på påskmarknad. Det var riktigt lyckat med strålande sol och lagom folkmängd. Kul att få se hur man påskpyntade på 20-talet, kanske skulle återinföra vissa traditioner som knappt ingen vet om har funnits!

 

Långfredagen var allt annat än en tyst och stilla dag; Linnéa, Carina och jag åkte iväg och dansade zumba medan Fredrik tog med sej Jonas, Noah och Alde till Klätterverket där dom fick prova på inomhusklättring. Vips så var det Påskafton och då var det dags för påskbord. Fredriks föräldrar och syster kom också, och vi stod på altanen och drack bubbel och målade ägg innan det var dags att äta. Himla mysigt! 

 

För att hinna få lite ledig tid hemma åkte Skånegänget hem tidigt på Påskdagen, och vi var bjudna hem till Pierre och Pia på lunch. Full rulle hela påsken med andra ord, men på kvällen sen tog vi det bara lugnt i tevesoffan med dom nya avsnitten av Game of Thrones. En riktigt bra avrundning! Visserligen var det ju påsk i en hel dag till efter det, och det var uppskattat med sovmorgon och lite villa innan jag först åkte iväg för att repa och sen för att jobba natt. 

 

Ja, det har med andra ord hänt ganska mycket den senaste tiden. Ett kvitto på det kom i tisdags när jag sov till 17.30 (!!) efter nattpasset. Helt sjukt, har aldrig varit med om något liknande. Har för det första aldrig sovit så länge, och dessutom brukar jag ALLTID vakna minst en gång flera timmar innan jag bestämmer mej för att gå upp. Men icke. 

 

Haha. Jaja, hursomhelst känner jag mej utvilad nu i alla fall, och det är ju huvudsaken. Kvällspass väntar idag och imorgon, sen är det dags för mej att fylla 29 år på söndag. Vad händer med åren, kan någon vara så vänlig att tala om det för mej? 

 

Fast jag har iofs ingen åldersnoja. Det känns faktiskt rätt bra att bli äldre. Det här blir ju även sista födelsedagen som firas som fröken Engström. Nästa födelsedag är jag fru Mohlin. Hur coolt är inte det? 

 

På tal om födelsedagar så fick jag en för tidig födelsedagspresent av Carina i form av boken om Lill-Babs. Blev jätteglad! Den har nu blivit en del av inredningen och är redan tummad från pärm till pärm. 

 

På tal om zumba och saker man har önskat sej så glömde jag ju skriva dit en sak på min önskelista. Jag måste verkligen ha ett par nya träningsbyxor! Löparbyxor har jag i parti och minut, men det känns inte riktigt rätt att dansa i såna. Ett par träningsbyxor i lös modell måste införskaffas PRONTO. Jag tänker mej ett par såna här: