Salacious

"...och jag skattar mej lycklig som körde fel när jag vet hur rätt det blev."

Blåst (hahaaaa...) på adventsfirandet.

Publicerad 2011-11-28 11:25:05 i Allmänt


Och så är man sådär SMART och FINURLIG som bara en 26-årig globetrotter kan vara och nosar upp att det inte bara går fortare utan även är mycket billigare att flyga än att åka tåg från Göteborg till Stockholm. Perfekt. Kunna spendera hela dagen med Isabelle och sen vara hemma vid min dörr max två timmar senare.

Ja. Perfekt. Synd bara att globetrottern glömde bort att hon bodde i Sverige. Visserligen kan inte flygbolaget hjälpa att Berit prompt skulle hälsa på på självaste första advent, men det är ju liksom inte FÖRBJUDET att ha lite bättre beredskap och lite bättre organisation när olyckan väl är framme.

"Det kommer att komma ersättningsbussar."

"NÄR?"

"Jag vet tyvärr inte. Väldigt snart. Inom en timme!"

Lite fel i kommunikationen här, i min värld är inte "väldigt snart" synonymt med "en timme". Åtminstone inte när man står med reseångest och bara vill hem.

Men mycket riktigt. Bussen kom inom en timme. Sen att den inte ÅKTE då, ja, det är väl en petitess i sammanhanget. Det är ju minst lika trivsamt att sitta i en buss som står still. Det botar verkligen reseångesten, menar jag.

Till slut kom vi iväg. Jag hade kanske, möjligtvis, väntat mej att flygbolaget skulle ge oss någon slags minimatlåda eller liknande eftersom vi nu skulle bli sittandes på bussen i sex timmar, men för all del... en torr brödskalk från Pressbyrån som legat i glasmontern sen i morse, det kan vara en riktig höjdarmåltid när man är hungrig. Och sådana saker som att ordna fram en buss som har eluttag, det är ju verkligen att begära för mycket. När partyt ändå är igång så kan det ju vara igång utan att man har möjlighet att använda sin telefon.

Framför allt så blir det hela BRA mycket bättre när man hyr in en busschaufför som aldrig tidigare har kört i Stockholm. Så att komma fram till centralstationen innan min nattbuss gick, det var något som naturligtvis inte var inräknat i planen. Istället blev det jättebra att stå och vänta i en timme innan jag slutligen kunde ta mej hem till Sollentuna. (Hade tänkt ta taxi, men bestämde mej sen för att den här natten inte skulle få göra mej både fattig och utmattad.)

Klockan 05.00 klev jag innanför dörren. Och nu ska jag snart iväg på föreläsning.

Slutsats 1: I det här landet ska man inte resa. Någonsin. Och är du dum nog att resa när du vet att det garanterat kommer uppstå komplikationer, då ska du inte ha synpunkter på lösningarna som bjuds - du ska vara tacksam.  

Slutsats 2: Jag älskar min säng.

Slutsats 3: Det som gör mej mest irriterad nu när allt är över är att jag missade min första advents-tradition. Den tänker jag ta igen ikväll.

Klart, slut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Caroline

Växte upp i Gislaved, skapade min egen tillvaro i Göteborg och har nu hamnat i Stockholm. Tre platser, tre bitar att dela mitt hjärta i. Det är mycket som ryms där; musik, träning, Fredrik, familjen och vännerna, hundar och film är några av sakerna. Skulle kunna inreda hela hemmet med Marilyn Monroe om jag fick, älskar Ola Salo och Markus Krunegård och tycker att livet inte vore värt att leva utan choklad.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela