Ikväll tänder jag ett ljus för dej, Loo.
Minns ni att jag skrev om hur orättvist livet är?
Precis hemkommen efter en helg hemma och en tågresa full av tankar på hur mycket jag har att vara rädd om (och hur alla dom känslorna totalt utklassar sakerna i mitt liv som då och då känns ganska jobbiga), slår jag på datorn och surfar precis som vanligt in på hennes blogg för att kolla hur det går i kampen.
Och nu finns hon inte mer.
Jag vet inte hur rimligt det är att reagera som jag gjorde, om det finns nån logik i att sörja någon man aldrig träffat. Men fy fan vad ledsen jag är.
Precis hemkommen efter en helg hemma och en tågresa full av tankar på hur mycket jag har att vara rädd om (och hur alla dom känslorna totalt utklassar sakerna i mitt liv som då och då känns ganska jobbiga), slår jag på datorn och surfar precis som vanligt in på hennes blogg för att kolla hur det går i kampen.
Och nu finns hon inte mer.
Jag vet inte hur rimligt det är att reagera som jag gjorde, om det finns nån logik i att sörja någon man aldrig träffat. Men fy fan vad ledsen jag är.
