Salacious

 

Mycket har hänt sen förra uppdateringen; spenderade fem härliga  dagar i Småland och hann med en hel del. Förutom mycket efterlängtat umgänge med familjen hann jag träffa Sofie både i egenskap av frisör och vän (som tur är så är hon lika grym på båda områdena) och det blev även ett besök i Ullared där diverse fynd gjordes. Ullis-trippen gjordes dock efter att Fredrik åkt hem, jag tror iofs inte att han var så ledsen över att missa den utflykten. 

 

Något vi dock gjorde medan han fortfarande var i byn var att vi provade bröllopskläder. Och inte bara provade förresten; allt är betalt och klart! Fredrik kommer att vara helt fantastiskt stilig och jag tycker det är roligt att han vågar sticka ut lite. En annan bra sak är att vi tyckte precis samma om hans utstyrsel, jag ville inte påverka honom för mycket utan frågade hela tiden vad han trivdes bäst i och vilken som var hans favorit, och han pekade på samma saker som jag tyckte mest om. 

 

Sen var det min tur, och då fick inte min kära fästman vara med. Han får inte se klänningen förrän i kyrkan och jag hoppas verkligen att han kommer tycka att jag är finare än någonsin, för jag är rätt övertygad om att jag kommer att vara det. Som tur var hade jag Sofie med mej som smakprov och moraliskt stöd. (Varför heter det moraliskt? Här pratar vi klänningar, inte moral!) Till slut stod det mellan två klänningar och nu är jag så himla glad att det blev den det blev. Precis som för många andra är det inte riktigt en sån klänning jag först hade tänkt mej, även om många saker stämmer överens med det jag var ute efter. Hursomhelst så är den sagolikt fin, och jag känner mej nästan som Charlotte i Sex and the City när hon pratar om sin" wedding gown". För det är verkligen en gown, inget småskaligt och spartanskt här inte. Men det är heller ingen gräddbakelse. 

 

Spräckte budgeten gjorde jag också. Men "bara" med 2000 kr... Många tycker säkert att det är idiotiskt att man kan lägga så mycket pengar på en klänning man bara ska använda en enda gång. Men samtidigt, hela grejen med att det faktiskt bara ÄR en enda gång som jag ska ha en bröllopsklänning på mej gör att jag tycker att det FÅR kosta. Inte minst med tanke på hur vacker jag kommer känna mej och hur glad jag kommer vara. Dessutom resonerar jag såhär; jag gick aldrig på studentbalen, jag köper aldrig dyra kläder eller skor och lägger löjligt lite pengar på smink. Överhuvudtaget kan man inte beskylla mej för att vara slösaktig. Därför är jag VÄRD den. Iofs behöver jag inte försvara mej, för den enda som jag eventuellt skulle behöva argumentera mot vad gäller det här är ju Fredrik, och han tyckte inte alls det var någon fara. (Sa han i alla fall...haha.)

 

Nu känns allt väldigt verkligt, helt plötsligt. Och tiden kommer bara rasa iväg. Om sju månader är vi gifta! 

Min blivande man är på skidresa med jobbet nu, i Trysil närmare bestämt, och det är inte riktigt klokt hur mycket jag längtar efter honom redan. 

 

På söndag när han kommer hem blir det god mat, Walking Dead och ihopklistrad position i soffan. 

 

Men idag är det fredag och ikväll väntar något annat efterlängtat! Vicki kommer nämligen hit! Vi ska smida planer inför framtiden och prova nya grekinspirerade Ben & Jerrys. Kan inte bli annat än succé!