Brevet på posten.
Det var ju kanske inte riktigt det här jag hade tänkt mej när jag sa att jag inte får någon tid med Fredrik.
Bara någon timme efter gårdagens inlägg kände jag hur det började tjockna i halsen samtidigt som kroppen blev svag och trött. Mycket riktigt så visade det sej sen att feber var på besök,
Dock i liten dos; det känns som att jag har mer, men när jag mäter ligger jag precis på den där jobbiga gränsen som gör att man hela tiden ifrågasätter om det verkligen är något att bry sej om. Samtidigt så känner jag mej jufaktiskt matt, så man ska inte bara stirra sej blind på febertermometern. Men det är ju alltid lättare att motivera sej att vara hemma när den visar mer.
Jag bestämde mej i alla fall för att stanna hemma från gårdagens pass och nu är jag i valet och kvalet angående hur jag ska göra idag. Får se hur dagen utvecklar sej.