Andra advent.
Sitter och inväntar Fredrik som har konsert med sin kör. På torsdag är det dags igen och då ska jag och hans familj komma och titta. Märklig känsla, satt vi inte just i Stefanskyrkan och lyssnade på kollibrisången?
I fredags var vi på julfest på hans jobb. Satt och tittade mej omkring och tänkte "herregud, är det ett helt år sen jag pratade med den där personen?". Och snart har det gått ett helt år sen jag tog min examen.
Läskigt. Men ni känner säkert likadant, att livet liksom bara ramlar förbi.
Hade sett fram emot en lugn och skön december utan stress, och på pappret såg det ju riktigt bra ut. Problemet är att jag inte lyckas slappna av ordentligt. Jag har alltid svårt för att leva i nuet, men nu är det extra krångligt. Det är svårt att släppa tankarna på jobbet och vad den stora omorganisationen av myndigheten lämnar för konsekvenser. Första sparpaketet ska nu ros i hamn, och sen är det "bara" 220 miljoner kvar som ska sparas in på ett år.
Det har varit ett kämpigt 2013 och vi får hela tiden veta att det kommer bli ännu tuffare. Och när organisationen genomförs 2015 hoppas man på en ljusning.
Tack för den julklappen, liksom.
Nåja, mitt liv står inte och faller med jobbet. Jag orkar så länge jag orkar.
Nu fick jag sms av älskling. Dags att börja med kvällsmaten. Ikväll blir det massor av tända ljus, glögg och Walking Dead. En riktigt bra andra advent, tror jag faktiskt.
Igår var vi hos Vicki och Stefan i deras nya lya. Och deras nya familjemedlem var om möjligt ännu sötare än första gången jag träffade henne. Lilla, fina Cherie! (Jag vill understryka att det inte är jag som lyft upp henne på axeln, Hon klättrade upp dit självmant och satt så i en halvtimme, som en liten papegoja. Eller en vetevärmare. Mys!)
