En gammal dröm.
Då och då kommer jag att tänka på hur mycket jag saknar att skriva. Och då menar jag inte skrivandet här på bloggen, utan det andra skrivandet. Det där som handlar om att hitta på historier och låta fantasin skena iväg.
När jag var liten drömde jag om att bli författare och i tonåren hade jag planer på att bli journalist. Sen dess har skrivandet bara funnits där, som något flyktigt som poppar upp lite då och då. Som en vers som skrivs till någon som föds eller fyller år, eller som en formulering som jag sparar någonstans i hjärnan.
Jag har aldrig riktigt släppt tankarna på att bli författare, det har liksom alltid funnits i bakhuvudet att jag, någon gång, kommer att ta tag i det. Så jag kanske helt enkelt skulle ta och göra det?
Förutom att jag tränar regelbundet och tycker om att sjunga så har jag inget fritidsintresse som tar någon egentlig tid i anspråk.
Och jag lägger faktiskt onödigt mycket tid på att slösurfa, även om det inte ALLS är i samma omfattning som det var för några år sen.
Faktum är att jag har en hel del uppslag i huvudet. Och vi har ett kontor med skrivbord. Kanske skulle jag göra slag i saken och faktiskt börja skriva på riktigt?
