Det här med takt och ton.
Ibland blir man förundrad, faktiskt rent beklämd, över hur vissa människor beter sej. Jag har ALDRIG förstått grejen med människor som anser sej ha rätt att tilltala människor på ett nedlåtande sätt, oavsett vilket sammanhang det är. Okej, om någon hade skadat mej eller någon jag känner, då hade jag såklart inte brytt mej om vilka ord jag använde, men nu syftar jag på vardagliga situationer, inte extrema.
Det är för mej helt obegripligt att det finns människor som kan kläcka ur sej saker som "är du dum i huvudet, eller?" för att man inte håller med om den personens åsikt, att det finns människor som på fullaste allvar kan skälla ut en kassörska för att priset på en vara är för högt, att det finns folk som angriper en människas person när det är beteendet som man inte uppskattade.
Idag fick jag höra "men SNÄLLA människa, hur tänker du?". Det är precis vad man vill höra när man redan befinner sej i en situation som man blir nervös av. Jättepedagogiskt, verkligen. FÖRSLAGSVIS kanske man istället kan säga "Men du, nu blev det ju lite tokigt här, som du märker. Ta det lugnt och tänk efter. Hur fixar du detta?" Som tur är så är det här verkligen ett undantag, för dom flesta andra jag möter varje dag är ljusår ifrån ett sånt beteende.
Men ändå.
"Men SNÄLLA människa, hur tänker du?"
"Men DUMMA apa, jag tänkte väl inte alls men det gör ju bevisligen inte du heller!"
Hahaha. Tur att man får säga vad man vill i fantasin.