Som Ronja.
Det var svinkul på livräddningen idag! Kommer behöva öva mer på vissa moment, men överlag kändes det som att jag har koll och att jag nog kommer klara provet i början av nästa termin ganska bra. Något annat som var ganska roligt var att jag utan att tänka mej för började fjanta loss till en gammal schlagerlåt vid bassängkanten efter att lektionen var slut. Det ultimata tecknet på att jag känner mej avslappnad och trygg i ett sällskap, haha.
Och jaaa... vårjackan är på trots att det känns liiite väl tidigt. Särskilt idag när solen valde att inte titta fram under stora delar av dagen. Men jag vill vara snygg nu! Så det får vara värt att huttra lite.
Alla känner nog att något bara ligger under ytan och puttrar nu. Får lust att dra till med värsta vårskriket á lá Ronja Rövardotter. Kommer det ett enda snöfall till nu tror jag att jag lägger mej ner och gråter.
Just nu känns det som att jag vill göra allt på en gång. Som att jag är rastlös men inte riktigt kan definiera var känslan kommer ifrån. Och jag vet inte riktigt om jag gillar det eller inte. Återigen vill jag bara göra som Ronja och skrika:
HIT MED LITE FARLIGHETER!