Konserten.
Att höra Ola framföra This sad boquet, en av dom finaste låtar dom gjort och som jag dessutom aldrig hört dom framföra live tidigare, ensam på scen med en gitarr inför ett knäpptyst publikhav var det bästa jag sett. Utan tvekan och utan konkurrens. Är helt säker på att jag aldrig kommer få vara med om nåt liknande igen.
Finns faktiskt inte så mycket mer att tillägga.
Jo, kanske. För första gången på... ja, väldigt länge, så önskar jag mej nånting. Men vad är hemligt. :)