Salacious

Det har varit en väldigt blandad dag, innehållande både bra och dåliga saker. Den har hursomhelst varit väldigt lång och "välkommen hem" hälsades jag av en bajshög som nån av katterna hade placerat på hallgolvet. Tack, tack.

I vilket fall som helst var den här mittemellandagens absoluta höjdpunkt vapenintroduktionen. Klockan åtta kunde jag inte ett dugg och tre och en halv timme senare kunde jag visserligen inte särskilt mycket, men ändå flera hundra procent mer. "Kul" kanske är fel ord att använda, men det var fascinerande. Och lite surrealistiskt. Även om vi inte ska skjuta skarpt alls den här terminen insåg jag genast allvaret och nu känns det lite som att skolan faktiskt börjar på riktigt. Det ställs krav. Jag SKA göra si och jag SKA göra så. Finns inget att ifrågasätta och inget att resonera kring. Och det känns faktiskt snarare bra än betungande. Det är väldigt speciellt att lära sej något alldeles nytt helt från grunden. Något som dessutom kan vara livsavgörande.

Och apropå livsavgörande så känns sömn just nu som en fråga av den sorten... Godnatt, människor!