Salacious

"...och jag skattar mej lycklig som körde fel när jag vet hur rätt det blev."

Tre år idag.

Publicerad 2010-11-05 13:08:03 i Allmänt

Det är på nåt vis som att allt som går att känna redan har uttryckts, samtidigt som det fortfarande - efter all den här tiden som ändå gått - inte går att klä det man känner i ord.

Jag ser tillbaka på dom här tre åren utan pappa. Tänker på sångerna jag lyssnade på om och om igen när han precis hade lämnat oss. Av hjärtat fattas det en bit. Det är så man kan sammanfatta livet efter, livet som är nu.

Det är så lätt att man förskönar det som var innan också, eller hur?  Vi hade ingen nära relation egentligen, pappa och jag. Han var ingen jag öppnade mitt hjärta för. Och det var många omständigheter som gjorde att kommunikationen inte alltid var den lättaste. Men jag har aldrig en sekund tvivlat på hur mycket han älskade mej. Och jag kommer älska honom så länge jag lever.

Även om hjärtat inte är helt så är det på något vis som att dom delarna som är kvar är intensivare än någonsin.
Jag är en helt annan människa nu än vad jag var innan 5 november 2007. Starkare. Tryggare. Litar helt och fullt på mej själv. Det är som att jag blir bättre och bättre på att avgöra vad det är som spelar roll och vad det är som inte är värt nåt alls.  Har kommit fram till att det finns så otroligt många saker jag verkligen inte bryr mej om. Och att det samtidigt finns så mycket som jag värdesätter, mer och mer för varje dag som går.

Det är svårt att se att det skulle finnas något fint med döden. Men det är väl det som är det fina i så fall; att den har en förmåga att ifrågasätta, ompröva och uppskatta det vi har.

Jag är glad att just han var min pappa och jag är glad att just han fortfarande är det.
Massa kramar till himlen idag! 

Kommentarer

Postat av: bella

Publicerad 2010-11-05 15:28:36

Åh hjärtat mitt! Jag vet precis hur du känner och känner igen mig i allt det du skriver. Starkare och tryggare och perspektiv på tillvaron och livet. Men ändå tomhet och sjuk saknad som kommer och går. Idag när jag var ute och gick mötte jag en hjullastare på vägen vilket för de flesta hade varit ganska betydelselöst. Men det var min pappa som brukade köra dem. Det var han jag brukade möta, när han jobbade, de gånger jag mötte en när jag bodde här hemma. Nu var det någon annan. Det kändes tomt.



Är övertygad om att din pappa och min med för delen är med oss även om vi inte känner det och om de var stolta när de levde så är det ingenting mot vad de är nu!



"Viska bara mitt namn så kommer jag att finnas där."



Älskar Dig!



/ Isabelle

Postat av: Caroline

Publicerad 2010-11-05 15:59:47

Det tror jag också att dom är!



Och att dom är glada att vi har kommit så nära varandra. Vilket vi gjort inte bara på grund av att våra pappor inte finns längre utan för att det är ett i raden av alla möjliga områden där vi förstår varandra så himla bra.



Älskar dej med! Och saknar. <3

Postat av: Lotta

Publicerad 2010-11-05 19:59:49

Fina goa syster! Du är så duktig på att uttrycka dig att jag blir avundsjuk! Tre år. På ett sätt kan jag inte förstå att det har gått så lång tid, men samtidigt känns det i hjärtat att det är väldigt länge sedan man fick en klapp på kinden och hörde orden "lilla pluttan"... Saknar pappa jättemycket, men tänker att han äntligen mår bra nu, det är en liten tröst.

Älskar dig min kära lilla "Spillkråka"!

Postat av: Caroline

Publicerad 2010-11-06 10:01:35

Så tänker jag också, Lotta. Det hade varit mycket värre om han hade varit tvungen att kämpa år efter år utan hopp att bli bättre.



Älskar dej med, längtar tills vi ses!

Postat av: Tristanfrida

Publicerad 2012-01-24 09:53:18

Keep the good works comming.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Caroline

Växte upp i Gislaved, skapade min egen tillvaro i Göteborg och har nu hamnat i Stockholm. Tre platser, tre bitar att dela mitt hjärta i. Det är mycket som ryms där; musik, träning, Fredrik, familjen och vännerna, hundar och film är några av sakerna. Skulle kunna inreda hela hemmet med Marilyn Monroe om jag fick, älskar Ola Salo och Markus Krunegård och tycker att livet inte vore värt att leva utan choklad.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela