Det där med perspektiv.
Kastades rakt in i tumult när jag gick på mitt nattpass vid klockan 21. Från att ha suttit i bilen och varit på världens nöjdaste humör efter ännu ett otroligt bra rep kom verkligheten ikapp.
En av dom bästa och samtidigt värsta sakerna med jobbet jag har är att man kommer människorna som bor här så nära. Så när man ser hur ofattbart lite makt en människa kan ha över sitt eget liv vet man inte vart man ska ta vägen. Det går inte riktigt att beskriva frustrationen man känner när nån gör en klantig och väldigt onödig grej. Hur fruktansvärt svårt det är att se hur jävla liten en vuxen människa kan vara.
Jag borde inte ens skriva det här, även om jag inte avslöjar nåt. Men jag måste få ur mej det. Om JAG känner mej såhär vilsen just nu, om det gör såhär ont i MIN mage, hur är det inte för dom? Av någon anledning glömmer jag titt som tätt hur sjukt bra jag har det. I morse satt jag till exempel och grämde mej lite över att jag kanske inte kommer göra så speciella saker på semestern. Tyckte lite synd om. Vilket jävla skämt jag är ibland. Jag har semester, jag har ett jobb, jag har god hälsa, människor som bryr sej om mej, frihet att ta mej dit jag vill och förmågan att lita på mej själv.
Vad har vissa andra? Noll.
Vill bara gråta.
En av dom bästa och samtidigt värsta sakerna med jobbet jag har är att man kommer människorna som bor här så nära. Så när man ser hur ofattbart lite makt en människa kan ha över sitt eget liv vet man inte vart man ska ta vägen. Det går inte riktigt att beskriva frustrationen man känner när nån gör en klantig och väldigt onödig grej. Hur fruktansvärt svårt det är att se hur jävla liten en vuxen människa kan vara.
Jag borde inte ens skriva det här, även om jag inte avslöjar nåt. Men jag måste få ur mej det. Om JAG känner mej såhär vilsen just nu, om det gör såhär ont i MIN mage, hur är det inte för dom? Av någon anledning glömmer jag titt som tätt hur sjukt bra jag har det. I morse satt jag till exempel och grämde mej lite över att jag kanske inte kommer göra så speciella saker på semestern. Tyckte lite synd om. Vilket jävla skämt jag är ibland. Jag har semester, jag har ett jobb, jag har god hälsa, människor som bryr sej om mej, frihet att ta mej dit jag vill och förmågan att lita på mej själv.
Vad har vissa andra? Noll.
Vill bara gråta.
