Salacious

Ibland är det så jävla kul att jobba med det jag gör. Särskilt när någon som man från början trodde var en tigande mur börjar öppna sej lite och visa delar av sin personlighet. Och allt är kanske bara önsketänkande från min sida, men det känns fan som att det börjar skapas fragment till nån slags relation. Det gör mej glad!

Rolig dialog 1

- Vad har du gjort då?
- Ja... igår jobbade jag ju, sen har jag tränat och lite sånt.
- Vad tränar du?
- På gym, springer och styrk...
- Jaha, det är DÄRFÖR du äter så mycket.
- Hahaha, VA?
- Varje gång jag ser dej äter du.
- Det gör jag väl inte?!?
- Men det är bra, du äter bra och så tränar du bort det.

Rolig dialog 2

- Har du ingen pojkvän?
- ...nej...
- Men har du katter då?
- Katter?
- Ja, har du ingen katt?
- Nej, inte ens det har jag!

Mindre roliga saker är när man ser hur blicken hos en människa bara försvinner och världens största bubbla skapas. Det är hemskt att se hur en personlighet bara är som bortblåst på en sekund. Kommer aldrig vänja mej vid det...

Förhoppningsvis kommer jag dock inte tänka på jobbet alls i helgen. För jag ska till Jönet och fira min älskade solstråle Sara som fyller 25! 13 tjejer blir vi allt som allt, och det ska bli fantastiskt kul att se mina darlings. Sara har jag inte träffat sen i maj och det känns hemskt. Förbannade vuxenliv. :(

Men på lördag skiter vi i det och spolar tillbaks tiden. Hey ya! och Raisin' my family röstar jag för!
Och en gammal hederlig fylla.