Allt faller på plats?
Ja, jag skriver dit ett frågetecken. För jag vågar inte riktigt ropa "hej" än.
Men onekligen börjar tillvaron se ganska bra ut; vill det sej riktigt väl kommer saker ordna upp sej och jag kan fira in julen och det nya året med ro. Hoppas!
Har hittat en tjej som ska hyra min lägenhet under tiden jag är borta och hon verkar riktigt bra. Nu ska bara min hyresvärd godkänna henne också, vilket jag hoppas blir väldigt snart!
Och igår var Vicki och Jimmy och tittade på en lägenhet i Sollentuna åt mej. Den fick tummen upp av dom och nästa helg när jag är i huvudstan ska jag träffa tjejen som har lägenheten nu och, förhoppningsvis, fixa alla detaljer.
Men som sagt, jag vågar inte riktigt ta ut nånting i förskott, för det känns liiite för bra för att vara sant.
Är det det? Eller är det helt enkelt så att allting för en gångs skull bara passar? Typ "Caroline, du har några riktigt crappy år bakom dej, men om du tyckte att 2010 var fantastiskt så är det bara en försmak inför vad som komma skall. Det är din tur nu!" Är det vad livet har att säga mej?
Jag kan låtsas att det är så i alla fall. :D