Vilodag.
Jag har den dumma (?) vanan att ställa klockan när jag är ledig. Men igår innan jag somnade bestämde jag mej för att inte göra det och det var mitt smartaste beslut på länge.
Vaknade av mej själv i morse, tittade på klockan och blev barnsligt glad när jag såg att den bara var sju. Somnade om, vaknade till lite, somnade om och gick till slut upp helt utvilad klockan tio och åt frukost. Bästa!
Nu håller jag på med tvätt och städ och det är ju iofs ingen vila, men väldigt nödvändigt. Och jag har mer energi till det än vad jag annars hade haft. Orkade till och med göra i ordning lite på balkongen som jag verkligen inte pallat ta itu med efter den evighetslånga vintern. Men nu är den på god väg att bli vårfin! :D Ska bara fixa lite blommor också.
Vilodag betyder även vila från löpningen. Det tar emot, men jag måste. Får leva med rastlösheten, helt enkelt. Min kropp får inte paja nu när väldigt viktiga saker är i görningen! Och förresten så behöver jag bara vara rastlös till imorgon, för då ska jag springa med Jonathan i Skatås inför Blodomloppet! Haha, han är alldeles orolig.
Ikväll blir det after work (eller i mitt fall after rest) med Isabelle och Kristin!