Felinställd.
Tänk att man faktiskt kan bli på bättre humör av att komma till jobbet, det var längesen jag kände så. Min lilla tant var på ett strålande humör igår och det är alltid fantastiskt roligt när hon är det. Överhuvudtaget är det så kul att se när någon är sej själv och inte sjukdomen.
Hon var lika go i morse.
Hon: Jag har sovit så dåligt inatt...
Jag: Jaså?
Hon: Mm.. jag var så hungrig.
Jag: Men varför kom du inte ner och åt då?
Hon: Nej, jag gjorde inte det...
Jag: Men då får du äta en god frukost nu... det finns därinne.
Hon: Mmm...lite kaffe...
Jag: Det finns också därinne.
Hon: Åh, du är allt en redig tös... En redig tös från Småland!
Jag: Haha, jaa, det är flickorna från Småland, vet du!
Hon: Jaa, dom går inte av för hackor!
Och av det lilla kändes allt faktiskt lite bättre. Känns fint att för en gångs skull få beröm, även om det är för nåt så trivialt som att duka fram frukost (som vi gör varje dag), tända lite ljus och ge en klapp på kinden.
Har fel dagsuppfattning, känns omöjligt att komma rätt. Eftersom jag var ledig hela dagen igår fram till 21 kändes det som en söndag, vilket följaktligen gör att jag tror att det är måndag idag. Men hellre att man ligger en dag efter än en dag före! Den här tisdagen blir förhoppningsvis ganska bra. Tog en promenad hem från jobbet och vilar en stund nu. Lite senare ska jag iväg och träna och i eftermiddag/kväll blir det Ikea med Isabelle. :)
