Overklig känsla.
Borde lagt mej för längesen. Ska jobba från 8 till 21 imorgon. Kul. Först planeringsmöte, sen mitt vanliga kvällspass. Det är väl bra att hålla sej sysselsatt iofs.
För det har varit en minst sagt jobbig vecka. Och just nu bara... orkar jag inte vara ledsen mer.
Jag är ensam nu och vi ska inte höras. I alla fall inte fram tills att han kommer hem i jul, för om vi båda fortfarande vill då så ska vi träffas och känna efter. Och se vad som kan hända utifrån det i så fall.
Och nu kan jag naturligtvis inte tänka på allt dåligt som varit utan bara på alla bra stunder.
Men det här känns ändå som det vettigaste att göra.
Fast jag vill inte vara vettig.
Jag vill må bra ihop med honom.
Det kanske aldrig kan bli så, men det visar ju sej.
Nu ska jag sova i alla fall.
För det har varit en minst sagt jobbig vecka. Och just nu bara... orkar jag inte vara ledsen mer.
Jag är ensam nu och vi ska inte höras. I alla fall inte fram tills att han kommer hem i jul, för om vi båda fortfarande vill då så ska vi träffas och känna efter. Och se vad som kan hända utifrån det i så fall.
Och nu kan jag naturligtvis inte tänka på allt dåligt som varit utan bara på alla bra stunder.
Men det här känns ändå som det vettigaste att göra.
Fast jag vill inte vara vettig.
Jag vill må bra ihop med honom.
Det kanske aldrig kan bli så, men det visar ju sej.
Nu ska jag sova i alla fall.
