Sigge.
Ringde Sara på väg hem från jobbet och möttes av en lycklig röst i andra änden.
Grattade, bestämde att jag kommer till Jönköping och hälsar på över dagen nästa gång jag är hemma och ställde en massa frågor.
Bland annat den oundvikliga. Hur ont gjorde det egentligen...?
"Caroline, det gjorde fruktansvärt ont. Fruktansvärt. Det var värre än jag hade kunnat föreställa mej."
Och det är ju inte alls roligt att höra att någon man bryr sej så mycket om lidit så, men samtidigt var det "skönt" att få sanningen istället för en massa svammel om att det "inte var så farligt". Ehh... det fattar väl vem som helst att det är?
Men nu är Sigge här (en vecka gammal idag!) och Sara är nog världens lyckligaste morsa. Känns typ som det var igår hon fick sms:et där Mattias tyckte att dom faktiskt kunde bestämma att dom var ihop. Och jag kan inte riktigt fatta att det är fem år sen hon satt i cafeterian och lyckligt berättade att dom nu hade varit tillsammans i två veckor (eller "en halv månad", haha...söööt!).
Jag blir så glad när dom jag älskar är glada! :D
Grattade, bestämde att jag kommer till Jönköping och hälsar på över dagen nästa gång jag är hemma och ställde en massa frågor.
Bland annat den oundvikliga. Hur ont gjorde det egentligen...?
"Caroline, det gjorde fruktansvärt ont. Fruktansvärt. Det var värre än jag hade kunnat föreställa mej."
Och det är ju inte alls roligt att höra att någon man bryr sej så mycket om lidit så, men samtidigt var det "skönt" att få sanningen istället för en massa svammel om att det "inte var så farligt". Ehh... det fattar väl vem som helst att det är?
Men nu är Sigge här (en vecka gammal idag!) och Sara är nog världens lyckligaste morsa. Känns typ som det var igår hon fick sms:et där Mattias tyckte att dom faktiskt kunde bestämma att dom var ihop. Och jag kan inte riktigt fatta att det är fem år sen hon satt i cafeterian och lyckligt berättade att dom nu hade varit tillsammans i två veckor (eller "en halv månad", haha...söööt!).
Jag blir så glad när dom jag älskar är glada! :D
