Salacious

Det roligaste var i helgen när jag kom hem genomsvettig efter en löprunda och mamma frågade:

"Vad får du ut av det egentligen?"

Haha, att motionera är inte riktigt mammas cup of tea.

"Jag förstår inte varför man ska slita ut sej."

Det skulle bli en hel novell om jag listade allt jag "får ut" av att "slita ut" mej, känner mej överhuvudtaget så jäkla nöjd över att vara igång med kutandet igen. Jag springer verkligen inte snabbast, men jag blir mer och mer uthållig och det går åt mindre och mindre energi till att tänka på hur jag ska göra. Det låter lite töntigt att kalla det för meditation, men det är nästan det.

Har funderat på att prova Tjejmilen i Stockholm, men har hört att det är lite Vårruset-känsla över arrangemanget. Och jag har inte lust att åka så långt för att springa ett lopp där deltagarna har ett halvdant engagemang. Ska ju ändå åka till huvudstaden i sommar och träffa Vicki. Då är det bättre jag är med i en halvseriös grej här i stan. Läste nyss om Midnattsloppet och blev lite sugen. Nån som har lust? :D