Salacious

Förra veckan spenderade Lotta och Tomas i S:t Petersburg, vilket var en kombinerad födelsedagspresent och julklapp från henne till honom. Näst sista kvällen blev Tomas nedslagen och rånad, och jag fick panik-sms från Lotta som bad mej ringa och spärra bankkorten. Nu gick ju allting "bra", han fick som tur är inga allvarliga skador, men jävlar vilken obehaglig känsla som uppstår i magen.

Är så glad att ni båda är tillbaka i Sverige, att ni är välbehållna och att jag får träffa er på lördag. Min absolut värsta mardröm är att nånting ska hända min familj. Ni vet hur man alltid säger "jag skulle inte klara det..."?
Jag skulle inte det. Inte en gång till.

Men istället för att tänka på såna saker ska jag vara tacksam för att jag har nånting att vara rädd om.

Innan jag lägger mej på jobbsoffan ska jag surfa runt på kennelsidor och kolla på hundar. I tanken är jag farligt nära att boka upp min semester... men man måste ju få drömma lite, eller hur?