Hemlängtan.
Mamma ringde och väckte mej i morse. Nej, det var knappast i morse för klockan var efter 11, men jag var ganska snurrig i mössan. När hon frågade vilka jag var ute med igår tog det på fullaste allvar säkert en halv minut innan jag kunde svara på frågan. Det stod alldeles still! Skitläskigt. Och nej, det var INTE för att jag hade minnesluckor (jag blev inte ens full igår), jag tror att jag inte riktigt hade vaknat än.
Nåväl. Telefonsamtalet spädde på min hemlängtan ganska rejält. Jag behöver vara i världens bästa hus med alla jag älskar. Jag behöver mötas av en överlycklig Bond när jag stiger upp på morgonen, köra runt i Gislaved och åka till pappas grav och gråta en skvätt. Vi har en spelning i hemtrakterna 25 oktober, men det är alldeles för långt dit. Måste försöka trolla lite så att jag kan åka innan dess.
Ska försöka bota min självömkan och söndagsångest genom att städa hela lägenheten. Ska man tycka synd om sej själv kan man åtminstone göra det i en snygg lya!
Nåväl. Telefonsamtalet spädde på min hemlängtan ganska rejält. Jag behöver vara i världens bästa hus med alla jag älskar. Jag behöver mötas av en överlycklig Bond när jag stiger upp på morgonen, köra runt i Gislaved och åka till pappas grav och gråta en skvätt. Vi har en spelning i hemtrakterna 25 oktober, men det är alldeles för långt dit. Måste försöka trolla lite så att jag kan åka innan dess.
Ska försöka bota min självömkan och söndagsångest genom att städa hela lägenheten. Ska man tycka synd om sej själv kan man åtminstone göra det i en snygg lya!
