The sound of his name won't make music today.
Hej kära bloggen.
Det har varit en väldigt intensiv helg, som naturligtvis mest kretsat kring spelningen i lördags. Det gick... fantastiskt bra.
Jag var ju lite orolig att jag inte skulle kunna göra lika bra ifrån mej som på repet i torsdags, och oron förstärktes av att jag var overkligt trött vid lunchtid i lördags. Mamma fick i princip beordra mej att gå och sova ett par timmar, vilket jag gjorde.
Men det var bästa spelningen hittills! :D
Publiken var ganska svårflirtad i början, och det dröjde nog till mitten av första setet innan dom kom loss. Men då hade jag redan bestämt mej för att skita i vilket och ha så roligt jag kunde själv. Och det brukar hjälpa. Andra och tredje set gick skitbra, och jag älskade varje sekund. Vi ska inte ens nämna Born to run... den låten alltså. Jag fattar inte vad det är, men det är som att man alltid har fem växlar till att lägga in när den ska spelas. Som jag sa till bandet efteråt... hade nån kommit fram till mej efter spelningen och frågat: "Om du bara får göra en enda sak under resten av ditt liv, vad skulle det vara?" så skulle jag svarat "Sjunga Born to run."
Hoppas att det inte dröjer alltför lång tid tills nästa spelning. Och vi måste spela in den där demon. Jag vill nuuu.
Fast jag hade behövt det så blev det knappast sovmorgon igår, för Lotta och jag stack iväg till Ullared. Jag hittade nya stövlar, och bara det var värt resan. Lite annat smått och gott blev det också, bland annat Sunes jul. :D Den ska jag titta på i december. Igår kväll kom Skåne-gänget till mamma, och i morse åkte jag tillbaka till stan. Känns sådär. :/ Men vi hann träffas lite iaf.
Ikväll är det säsongspremiär för Boston Tea Party! Men jag jobbar till 21.15. Alltså måste jag spela in. Och imorgon är jag ledig. Århundradets längsta sovmorgon coming up!
Det har varit en väldigt intensiv helg, som naturligtvis mest kretsat kring spelningen i lördags. Det gick... fantastiskt bra.
Jag var ju lite orolig att jag inte skulle kunna göra lika bra ifrån mej som på repet i torsdags, och oron förstärktes av att jag var overkligt trött vid lunchtid i lördags. Mamma fick i princip beordra mej att gå och sova ett par timmar, vilket jag gjorde.
Men det var bästa spelningen hittills! :D
Publiken var ganska svårflirtad i början, och det dröjde nog till mitten av första setet innan dom kom loss. Men då hade jag redan bestämt mej för att skita i vilket och ha så roligt jag kunde själv. Och det brukar hjälpa. Andra och tredje set gick skitbra, och jag älskade varje sekund. Vi ska inte ens nämna Born to run... den låten alltså. Jag fattar inte vad det är, men det är som att man alltid har fem växlar till att lägga in när den ska spelas. Som jag sa till bandet efteråt... hade nån kommit fram till mej efter spelningen och frågat: "Om du bara får göra en enda sak under resten av ditt liv, vad skulle det vara?" så skulle jag svarat "Sjunga Born to run."
Hoppas att det inte dröjer alltför lång tid tills nästa spelning. Och vi måste spela in den där demon. Jag vill nuuu.
Fast jag hade behövt det så blev det knappast sovmorgon igår, för Lotta och jag stack iväg till Ullared. Jag hittade nya stövlar, och bara det var värt resan. Lite annat smått och gott blev det också, bland annat Sunes jul. :D Den ska jag titta på i december. Igår kväll kom Skåne-gänget till mamma, och i morse åkte jag tillbaka till stan. Känns sådär. :/ Men vi hann träffas lite iaf.
Ikväll är det säsongspremiär för Boston Tea Party! Men jag jobbar till 21.15. Alltså måste jag spela in. Och imorgon är jag ledig. Århundradets längsta sovmorgon coming up!
