Salacious

Det börjar bli mer och mer tydligt att det räcker med en enda dag utan kontakt med Sofie för att det ska börja kännas konstigt. Jag som inte är en telefonmänniska överhuvudtaget känner plötsligt ett behov, det är helt lustigt!  Och ganska mysigt. Att stå ute på balkongen och ta en cigg med nån som bor 28 mil bort, till exempel.

Nu ikväll på väg hem från stan ringde jag upp och vi började måla upp en helt sjuk sketch (jag ska inte ens försöka förklara vad den handlade om). Jag struntade i folket som satt omkring mej på vagnen och fick en mag-workout på köpet. Sit-ups kan slänga sej i väggen!

Hursomhelst... jag är så jävla glad att du finns i mitt liv. Nu är det snart bara en vecka kvar! :D