Salacious

Satt och fastnade framför klipp på youtube, sådär som man kan göra ibland. När jag kollade igenom några Idol-klipp blev en sak ganska uppenbar. Alla kan gå och lägga sej jämfört med Sebastian Karlsson. Varken detta eller förra året har det varit någon som varit ens i närheten av hans utstrålning och scennärvaro. Visst, många av årets deltagare är riktigt duktiga, det är en jämnare kvalitet än det varit tidigare år. Men ärligt talat, föredrar man inte hellre att startfältet är lite halvkasst men med en väldigt klart lysande stjärna som överglänser alla andra? Sebastian var en sån, och jag har mycket svårt att tro att nån kan ta över den rollen.

Men sen är ju allting relativt också. Man kan vara Idol-bra, och sen kan man vara helt underbart, fantastiskt bra på riktigt. Som t.ex. Jeff Buckley. Jag önskar verkligen att jag hade fått möjlighet att höra den där rösten live. (Tror till och med en sån upplevelse hade kunnat konkurrera med en The Doors-konsert, när vi snackar önskekonserter med döda människor.) Det är helt makalöst hur en människa kan stå rakt upp och ner och sjunga på det där sättet utan minsta lilla felberäkning. Det är bara att kapitulera.

Hallelujah

Satisfied mind

Lyssna och njut. Och tänk på hur sällan man hör nåt som är såhär bra.