Salacious

Igår kväll hände det oundvikliga. Jag tittade på det sista avsnittet av Vänner. Och jag vet att jag är tre år efter alla andra, men jag började titta på serien väldigt sent. (Mamma och pappa hade faktiskt bara ettan, tvåan och fyran när jag bodde hemma.) För ungefär två år sen började jag låna boxarna av Lotta och Tomas, och nu när jag sett precis varje avsnitt känns det faktiskt lite tomt.

Jag kommer att sakna Vänner. För det är knappast sannolikt att jag kommer att kunna ersätta det med något lika bra.