Spelningen.
Det kunde verkligen inte gått bättre i fredags. Förutom att det kändes underbart att överhuvudtaget stå på scen igen var publiken fantastisk. Allt gick verkligen över förväntan. Bästa ögonblicket var publikens reaktion efter att vår gitarrist Daniel tagit de tre första tonerna i "Sweet child o' mine". Jag älskar att sjunga den låten, och jag älskar att sjunga överhuvudtaget. Det finns ingen bättre känsla än att stå på scen och göra det jag tycker allra mest om. Pubägarna var också supernöjda och ville att vi ska komma tillbaka i oktober-november igen. Eller som det står på deras hemsida;
"Scum Undone were a great success and we are sure they will return sometime during the autumn." :D
Helgen var bra på andra sätt också. Efter ett och ett halvt år var det äntligen dags för älsk att följa med till Gislaved och träffa mina föräldrar. Eftersom det gick så lång tid innan första mötet var det förstås ganska nervöst, åtminstone för mej. Det här med personkemi är ju trots allt en ganska knepig grej. Men mamma blev förtjust och pappa verkade också nöjd. Så det var inget att oroa sej över!
Imorgon drar Unga möter unga-projektet igång och vi ska på vår första utbildningsdag. Det känns jättekul och spännande, men naturligtvis har jag åkt på en förkylning. Förmodligen har jag feber också, och helst av allt skulle jag vilja stanna hemma imorgon och sova hela dagen. Men jag tänker bita i det sura äpplet och tvinga mej upp ändå, för det här är nåt jag sett fram emot väldigt länge. Och jag får trösta mej med att jag blir ompysslad när jag kommer hem.
På tal om att se fram emot saker så vill jag ha nästa spelning NU! Eller kanske inte nu - jag skulle gärna vilja ha en fungerande näsa först - men snaaart! Jag tror att alla fick en motivationskick i fredags och det gäller att ta vara på den nu. Sofie tog förresten en massa bilder på spelningen så jag hoppas kunna lägga upp nåt här snart.
Nu ska jag ta en Panodil, sova sju kvart i timmen och hoppas att jag vaknar lite piggare imorgon.
Godnatt!
"Scum Undone were a great success and we are sure they will return sometime during the autumn." :D
Helgen var bra på andra sätt också. Efter ett och ett halvt år var det äntligen dags för älsk att följa med till Gislaved och träffa mina föräldrar. Eftersom det gick så lång tid innan första mötet var det förstås ganska nervöst, åtminstone för mej. Det här med personkemi är ju trots allt en ganska knepig grej. Men mamma blev förtjust och pappa verkade också nöjd. Så det var inget att oroa sej över!
Imorgon drar Unga möter unga-projektet igång och vi ska på vår första utbildningsdag. Det känns jättekul och spännande, men naturligtvis har jag åkt på en förkylning. Förmodligen har jag feber också, och helst av allt skulle jag vilja stanna hemma imorgon och sova hela dagen. Men jag tänker bita i det sura äpplet och tvinga mej upp ändå, för det här är nåt jag sett fram emot väldigt länge. Och jag får trösta mej med att jag blir ompysslad när jag kommer hem.
På tal om att se fram emot saker så vill jag ha nästa spelning NU! Eller kanske inte nu - jag skulle gärna vilja ha en fungerande näsa först - men snaaart! Jag tror att alla fick en motivationskick i fredags och det gäller att ta vara på den nu. Sofie tog förresten en massa bilder på spelningen så jag hoppas kunna lägga upp nåt här snart.
Nu ska jag ta en Panodil, sova sju kvart i timmen och hoppas att jag vaknar lite piggare imorgon.
Godnatt!
