Salacious

Ibland undrar jag om vissa inte föddes med en citron i käften ändå. Exempel på detta finns överallt, förvånansvärt många människor har en så negativ attityd att man blir mörkrädd.

Jag har också haft min beskärda del av dålig attityd, det ska jag motvilligt erkänna. Men allt är ju inte tråkigt, eller hur? Det måste ju finnas ljuspunkter nånstans?

Men nej då. Dessa människor väntar inte en halv sekund med negativa kommentarer, suckar, himlande ögon och sarkasm så fort en nytt inslag i deras liv/jobb/utbildning presenteras. Vad detta inslag nu än består av verkar vara sekundärt, huvudsaken är att det finns nåt nytt att oja sej över.

Jag blir fan förbannad.

Är tillvaron så jävla usel och meningslös? Okej. Men gör oss alla en tjänst då och dränk er eller nåt. Är ni så skonade från riktiga problem så borde ni snarare vara tacksamma än sura. Men om ni vill göra gnällandet och klagandet till ert livstema, så varsågoda.

Det skulle ju faktiskt inte skada om ni någon gång vore tacksamma för det ni har. Att ni kan gå på era ben, prata med era medmänniskor och ha alla sinnen intakta. Att ni orkar göra saker.

Jag blir så upprörd när jag tänker på er att Vänner säsong 5 och Daniel är det enda som kan rädda min kväll nu.