Undantag?
Eh. Nej. Knappast.
Ti si šupak.
Fel i balansen!
Det kanske verkar överdrivet att känna sej lite nere för att hon åker iväg i en vecka. Ibland går det ju nästan en vecka utan att vi träffas. Men aldrig så lång tid utan att vi pratar i telefon! Och sms-marathon är det ju varje dag.
Hursomhelst. Mitt 2009 hade fan varit en katastrof om det inte hade varit för att jag lärde känna denna fantastiska människa som gjorde den här stan rolig att bo i igen och drog upp mej från en tillvaro som jag nästan hade börjat acceptera att befinna mej i. Vi har inte ens varit vänner i ett år ännu, men redan är hon en av dom som jag öppnat mej mest för, som vet hur jag känner, som jag litar på fullt ut och som jag skulle ställa upp för no matter what.
(Är jag såhär sentimental för att jag jobbat i 20 timmar? Bara fyra kvar nu!)
Ännu ett monster.
Om en knapp timme ska jag iväg och spendera ännu en helg på jobbet. Känns väl sådär, men jag får trösta mej med att jag jobbar med Isabelle idag. Kommer bli grymt! Mindre grymt är att hon kommer överge mej i en hel vecka från och med imorgon. :/ Men jag hoppas du får en massa sol, sockertopp! Eeeeeerkäääänn dock att du inte hade haft något emot att stanna hemma? ;) Jag veeeeet nog! Haha.
Nu blir det Markus Krunegård (han spelar på Trädgårn 27 februari, yyyyes!) på högsta volym, dusch, packning av jobbväskan och ett ärligt försök att tänka på nåt annat än att hångla.
Or are you just another little rock city wankie?
Tydligen hade alla vägunderhållare sovmorgon idag, höll på att slå ihjäl mej på isgatan.
Okej, jag höll inte på att slå ihjäl mej. Jag halkade till lite. Men det var illa nog!
Jag vill att det ska vara våååår. Ha på mej min snygga jacka, solbrillor och köpa nya converse att få skoskav av. Låna en bil, veva ner rutorna, spela ashög musik och åka utan att riktigt veta vart man ska. Men egentligen behöver man inte lägga så mycket energi på att längta, för en dag så är allt förbi och man står där och fattar ingenting.
Det känns som jag vill göra trehundra saker på en gång, vilket leder till att jag inte gör nånting. Bra taktik.
Dagens gnällighet och rastlöshet ska i alla fall botas med ett skivstångspass. Trötta muskler brukar göra mej nöjd och glad. Sen blir det en sväng på stan, lyckades lura med mej Jonathan också. Yay!
Okej, jag höll inte på att slå ihjäl mej. Jag halkade till lite. Men det var illa nog!
Jag vill att det ska vara våååår. Ha på mej min snygga jacka, solbrillor och köpa nya converse att få skoskav av. Låna en bil, veva ner rutorna, spela ashög musik och åka utan att riktigt veta vart man ska. Men egentligen behöver man inte lägga så mycket energi på att längta, för en dag så är allt förbi och man står där och fattar ingenting.
Det känns som jag vill göra trehundra saker på en gång, vilket leder till att jag inte gör nånting. Bra taktik.
Dagens gnällighet och rastlöshet ska i alla fall botas med ett skivstångspass. Trötta muskler brukar göra mej nöjd och glad. Sen blir det en sväng på stan, lyckades lura med mej Jonathan också. Yay!
Spiken i kistan.
Lite så kändes det igår. Allas bästa och välmående ska tillgodoses, alla utom vårt. Men det är ju lika bra att få det bekräftat en gång för alla - vi är inte värda jack shit. Och så kan man göra vad man vill med den vetskapen.
Jag tror jag vet vad jag kommer göra i alla fall.
Frukostsällskap.
Att se Bambi med familj lunka förbi utanför vardagsrumsfönstret när man sitter och äter sin havregrynsgröt är en ganska bra start på dagen, vill jag bara meddela. Ville helst ropa "åååååhh!" men då hade jag ju skrämt bort dom små liven. Lekte paparazzi istället.
Det här är varför jag gillar Kortedala. <3
(Rådjur nummer tre hängde en bit bort.)
Ska snart iväg och träna, behöver springa och lyfta lite kettlebells (har ni sett Snabba cash än, förresten? Mrado tränar med såna i den, dagens onödiga info!). Sen ska jag till stan och luncha med Isabelle. Och kolla in dom beryktade Ed Hardy-stolarna på Bolagret. :)
What you do to me.
Du gör mej glad.
Farten i mej är värre nu, hjärnan behöver mer för att ha kul.
Har haft Markus Krunegård på hjärnan hela dagen. Jag älskar hans konstiga texter, att jag egentligen inte fattar nånting men att det samtidigt är helt glasklart.
Två saker utöver det vanliga hände idag. Det första är att jag hittade en ny strategi på löpbandet. Körde 40 minuter idag och det är en hel jävla evighet om man stirrar sej blind på displayen. Därför gjorde jag inte det! Satte upp en ny regel som går ut på att jag bara får titta på klockan var tredje låt (tre låtar på P3 Star motsvarar nämligen ungefär tio minuter och var tionde minut får jag dricka), och jävlar vad mycket lättare allt kändes! Kunde fokusera på en massa annat. Inte för att jag blir så mycket klokare, men tiden går i alla fall. Och som vanligt antar jag att det är superintressant för er att läsa utlägg om min träning?
Ska i alla fall springa Blodomloppet i år. Man kan anmäla sej från 1 februari, säg till om ni ska med!
Hursomhelst. Det andra som hände var att jag hade ett ganska intressant samtal idag med en människa som ifrågasatte varför jag är där jag är. Personen i fråga känner inte mej (iaf inte än), men sa att han sett vilken typ av människa jag är och att jag kan bli så mycket mer. (Sen att han tyckte "mannekäng" var ett passande yrke säger ju en del om hans omdöme, haha.) Vill inte låta arrogant eller nåt, men... grejen är ju att jag håller med. Det känns som att jag har en massa kapacitet som aldrig riktigt får komma fram. Dels för att jag inte vet hur jag ska använda mej av den, dels för att rätt tillfällen inte verkar dyka upp.
Men det är väl så att det inte finns några "rätta tillfällen", eller hur? Man måste skapa dom själv.
Bästa bandet.
Det blir bättre och bättre för varje rep. Mer avslappnat, mer musikaliskt, mer säkert. Och roligare och roligare hela tiden. Är så jävla glad över det!
Fick dessutom fint beröm av basisten som jag kommer leva på länge.
Han: Det är riktigt imponerande att du sjunger utan texter.
Jag: Fast ibland måste jag ju tjuvkika på texten, till exempel i Sunday bloody sunday.
Han: Men övergripande sjunger du ju utan. Jag har spelat i band sen - 77 och du är den första jag träffat som fixar det.
Och så sa han att det kommer bli häftigt live. LIVE! Jag vill spela nuuuuuu!
Fick dessutom fint beröm av basisten som jag kommer leva på länge.
Han: Det är riktigt imponerande att du sjunger utan texter.
Jag: Fast ibland måste jag ju tjuvkika på texten, till exempel i Sunday bloody sunday.
Han: Men övergripande sjunger du ju utan. Jag har spelat i band sen - 77 och du är den första jag träffat som fixar det.
Och så sa han att det kommer bli häftigt live. LIVE! Jag vill spela nuuuuuu!
Drömma kan man alltid.
Vet att det är ett bra tag kvar tills jag fyller år, men lika bra att säga till i god tid vad man vill ha, eller hur?
Jag hade inte tänkt mej nåt speciellt egentligen, bara en sån här. Helst nr 5, men det går bra med vilken som. Jag är inte knusslig.
ÅHHH.
Trevlig tisdag.
Det här kommer bli en bra dag!
Ska strax in till stan och hänga lite med Jonathan vilket är en liten sensation eftersom våra scheman gör att vi typ aldrig kan träffas. Men idag blir det sushi och skvaller!
Tisdag innebär ju även afrodans på gymet, vilket naturligtvis kommer bli en succé. Och en bra uppvärmning inför min tevekväll! För nu börjar handbolls-EM! Frågorna är många... har Staffan och Ola lyckats? Lever Dalibor Doder upp till sitt superhjältenamn? Är Stefan Lövgren nåt att ha som kommentator, och är han fortfarande lika snygg? Hur lång tid kommer det ta att lära sej alla nya namn? Vem står i mål?
Har jag ett liv?
Ska strax in till stan och hänga lite med Jonathan vilket är en liten sensation eftersom våra scheman gör att vi typ aldrig kan träffas. Men idag blir det sushi och skvaller!
Tisdag innebär ju även afrodans på gymet, vilket naturligtvis kommer bli en succé. Och en bra uppvärmning inför min tevekväll! För nu börjar handbolls-EM! Frågorna är många... har Staffan och Ola lyckats? Lever Dalibor Doder upp till sitt superhjältenamn? Är Stefan Lövgren nåt att ha som kommentator, och är han fortfarande lika snygg? Hur lång tid kommer det ta att lära sej alla nya namn? Vem står i mål?
Har jag ett liv?
Sara 25!
Anna och hennes lillasyster - födelsedagsbarnet själv!
Klockan är fem över halv nio när Sara läser vad hon får av oss i födelsedagspresent...
...och blir såhär glad! :D
Alla blev lyckliga som prinsessor av dom här.
Det ser man väl inte minst här. Haha. Alla skulle fota mästerverken.
Tina och Sanna. Fina ni är!
Frida och Carin var också fina och glada. I år har vi varit kompisar i 19 år, babies!
Synd att kameran står i bakgrunden så man ser hur små flaskorna är. Haha. Nästa gång blir det en stor flaska så att det blir Jägerheaven på riktigt!
Mycket lyckad kväll!
Tack Sara, och alla andra!
Löööv you.
Var ganska impad av mej själv att jag lyckades genomföra ett rep igår eftermiddag. Märktes att vi inte hade träffats på över en månad, men alla var samtidigt jävligt peppade på att komma igång. Mycket ska fixas nu; logga (den är kanske redan bestämd), hemsida, klistermärken, tröjor, demo... Sen är vi redo att ta över världen. :)
Bra och dåliga saker med en arbetsdag.
Ibland är det så jävla kul att jobba med det jag gör. Särskilt när någon som man från början trodde var en tigande mur börjar öppna sej lite och visa delar av sin personlighet. Och allt är kanske bara önsketänkande från min sida, men det känns fan som att det börjar skapas fragment till nån slags relation. Det gör mej glad!
Rolig dialog 1
- Vad har du gjort då?
- Ja... igår jobbade jag ju, sen har jag tränat och lite sånt.
- Vad tränar du?
- På gym, springer och styrk...
- Jaha, det är DÄRFÖR du äter så mycket.
- Hahaha, VA?
- Varje gång jag ser dej äter du.
- Det gör jag väl inte?!?
- Men det är bra, du äter bra och så tränar du bort det.
Rolig dialog 2
- Har du ingen pojkvän?
- ...nej...
- Men har du katter då?
- Katter?
- Ja, har du ingen katt?
- Nej, inte ens det har jag!
Mindre roliga saker är när man ser hur blicken hos en människa bara försvinner och världens största bubbla skapas. Det är hemskt att se hur en personlighet bara är som bortblåst på en sekund. Kommer aldrig vänja mej vid det...
Förhoppningsvis kommer jag dock inte tänka på jobbet alls i helgen. För jag ska till Jönet och fira min älskade solstråle Sara som fyller 25! 13 tjejer blir vi allt som allt, och det ska bli fantastiskt kul att se mina darlings. Sara har jag inte träffat sen i maj och det känns hemskt. Förbannade vuxenliv. :(
Men på lördag skiter vi i det och spolar tillbaks tiden. Hey ya! och Raisin' my family röstar jag för!
Och en gammal hederlig fylla.
Och förresten...
... så är jag så trött på sånt här. Oj då, vilda djur som desperat försöker gnaga sej ur sin fångenskap, vad förfärligt! Det fanns kanske ingen annan utväg än att skjuta vargarna, jag lägger mej inte i det, men det är så dåligt av media att fortsätta måla upp vargen som nån slags fiende till människan. Tror nån på fullaste allvar att det var människoslakt dom ville ut och roa sej med? Vargar skiter i människor. Dom ville ut och döda några får och leva i det fria, som vargar ska leva. Skånes djurpark vet inte om dom ska ta in fler vargar. Bra, tycker ni ska låta bli! Och att alla andra djurparker ska följa ert exempel, för att i det långa loppet läggas ner helt.
Men det är en annan femma. Tycker bara att hetsen om vargar kan sluta nån jävla gång. Det finns andra "farliga" djur i Sverige, djur som faktiskt HAR dödat svenskar dom senaste 200 åren. Du möter nog hellre en varg än en björn till exempel. Sen förstår jag också att det inte är så roligt för folk att få sina boskap dödade. Men det är väldigt konstigt att människor kan vara så rädda över att ha en varg några hundar meter bort medan det känns helt okej att ha en hund i sitt hem. Båda är djur, även om den ena är tam. Tänderna är lika vassa för det.
Nu vill jag inte att alla ska bli rädda för sina husdjur bara för det. Men man kanske kan vara lite selektiv med vilka faror man väljer att utmåla som dom största.
Shame on me.
Okej, jag vet att det är uselt med bloggandet, men det märker ni ju utan att jag behöver konstatera det.
Känn er dock hedrade över att jag sätter mej i arla morgonstund och skriver! (SÅ tidigt är det inte, jag vet, men jag är faktiskt ledig!)
Trodde att jag hade tvättid nu klockan åtta, men det var tydligen inte förrän två (!), och istället för att som en normal människa gå och lägga sej igen sätter jag mej vid datorn samtidigt som dagens sms:ande med Isabelle sätter igång. Ska till henne vid halv tolv och gå långpromenad. :) Vi behöver uppdatera varandra på dom senaste dagarna.
Ikväll ska jag dansa afrodans igen, det ska bli så kuuul! Längtar efter lyckokänslan.
Fast när jag tänker efter så ska jag nog sova en liten stund till nu. Det är också en lyckokänsla.
Känn er dock hedrade över att jag sätter mej i arla morgonstund och skriver! (SÅ tidigt är det inte, jag vet, men jag är faktiskt ledig!)
Trodde att jag hade tvättid nu klockan åtta, men det var tydligen inte förrän två (!), och istället för att som en normal människa gå och lägga sej igen sätter jag mej vid datorn samtidigt som dagens sms:ande med Isabelle sätter igång. Ska till henne vid halv tolv och gå långpromenad. :) Vi behöver uppdatera varandra på dom senaste dagarna.
Ikväll ska jag dansa afrodans igen, det ska bli så kuuul! Längtar efter lyckokänslan.
Fast när jag tänker efter så ska jag nog sova en liten stund till nu. Det är också en lyckokänsla.
Ingen hejd.
Nu har det gått för långt.
Vad är det för fetto-land vi bor i?
Knappt har svenskarna hunnit smälta julmaten innan dom KÖAR för att köpa semlor. Trodde det var ett skämt när jag gick förbi Hemköp i Nordstan igår. Varför inte köpa ett påskägg också när vi ändå är igång? Det börjar ju närma sej!
Mitt 00-tal.
Okej, lite sent för årslistor och sånt, jag vet. Men 00-talet kräver nån slags sammanfattning. Det var 10 år då så sjukt mycket saker hände i mitt liv. Mycket bra och mycket dåligt.
2000
Viktigt år. 15 år gammal och det fanns inget större än musik (det gör det iofs inte nu heller). The Ark hade ännu inte slagit igenom när dom i ett februarikallt Sverige var förband till Kent men gjorde så att jag föll pladask. Samma år kom Håkans debutalbum. På sommaren blev jag moster för andra gången! Längtade efter och drömde om nåt som jag nog inte ens själv visste vad det var. En riktig tonåring, helt enkelt.
2001
Lagom till Lundåkerskolans talangjakt bildades Mollie och vi vann hela skiten med It takes a fool to remain sane. Svart hår, röd ögonskugga och stjärnnitar på jeansjackan. Allting i livet gick ut på att vara rockenroll, och Vicki var min bästa lärare. Började gymnasiet, spelade teater dagarna i ända och träffade min första besvarade kärlek.
2002
På dagarna - skola. Efter skolan - gick hem till Dan, vi tog hans pappas bil hem till mitt hus, åt varma mackor och kollade på Farmen med mamma. Jämt! Fortfarande mycket musik, men fortfarande en längtan efter något annat. Minns inte några speciella händelser från det här året, faktiskt. Förutom min första Hultsfreds-festival!
2003
Kompisarnas år! Bestämde mej för att jag ville vara singel och skapade nya rutiner tillsammans med mitt älskade Oasen-gäng. Rasterna bestod av kaffe, paprikafrallor, menthol-cigaretter och planer inför nästa helg. Blev myndig, men tyckte inte att det var någon större skillnad. Blev förkrossad när pappa bestämde sej för att ta bort Cejja. Sara blev en av dom viktigaste människorna i mitt liv. Evighetslånga telefonsamtal, Heartbeats med The Knife på högsta volym när vi körde igenom Reftele på natten och hatade alla killar på denna jord. Hultsfred igen och en alldeles underbar festival i Emmaboda.
2004
Dom stora förändringarnas år. Tog studenten, flyttade till Göteborg, började plugga på socionomprogrammet, försökte att bli vuxen fast jag fortfarande var en liten flicka. Trivdes sådär i skolan, men träffade Jonathan som var det bästa med hela utbildningen. När isoleringen i källaren var som värst, strax innan jul, blev jag hopplöst kär i Daniel.
2005
Ett riktigt skitår. Förutom att jag fyllde 20 och fick handla på systemet. Haha. Blev tillfrågad om jag ville börja sjunga i ett band, vilket jag såklart ville! Scum undone var födda. Världens envisaste tax dog och lämnade ett stort tomrum efter sej. Mådde inte särskilt bra alls. Tristess.
2006
Lunket fortsatte. Pluggade för lite, slöade för mycket. Hösten var desto bättre, började min praktik som ledde till det jobb jag har idag. Började känna mej vuxen på riktigt. Den 28 oktober gifte sej Lotta och Tomas, vilket fortfarande är den bästa dagen! Årets "viktigaste" händelse - började blogga!
2007
Älskade Bond kom till vår familj, vilket var årets roligaste och bästa händelse. Åkte utomlands med Sofie. Kunde konstatera att Bulgarien är ett riktigt skitland, men att vi två är bäst. Hade en helt underbar vecka. Vilket kunde behövas eftersom hösten skulle visa sej bli den värsta i mitt liv. Mitt i all skolstress med c-uppsatsskrivande dog pappa och ingenting spelade någon roll längre.
2008
Fick nya krafter nånstans ifrån och började lyssna på mej själv och vad jag vill. Tog examen, fick min fasta anställning. Tog tag i mitt liv, började träna på allvar, började ta hand om mej mer och tappade tack vare det åtta kilo. Ifrågasatte allt, bland annat om det var meningen att man skulle leva i nåt som bara gör en ledsen. Gjorde därför slut. Åkte till Kreta med Lotta! Hade en fantastisk höst med Sofie. Innan året var slut var mitt hjärta upptaget igen.
2009
Året som bara försvann, som nån slags parantes. Pendlade mellan att känna mej lycklig och värdelös. Började boxas, men fick sluta då klubben la ner. På jobbet började en viss timvikarie som skulle visa sej vara det bästa med hela 2009; Isabelle, min livlina och lottovinst! Åkte till Kreta igen för att fylla på med energi. Second Source bildades. Och även den här hösten fick jag påminna mej själv om att det viktigaste av allt är att må bra. Bestämde mej för att göra det.
Tror att jag kommit en bit på väg!
Tio år. Herrejävlar.
2000
Viktigt år. 15 år gammal och det fanns inget större än musik (det gör det iofs inte nu heller). The Ark hade ännu inte slagit igenom när dom i ett februarikallt Sverige var förband till Kent men gjorde så att jag föll pladask. Samma år kom Håkans debutalbum. På sommaren blev jag moster för andra gången! Längtade efter och drömde om nåt som jag nog inte ens själv visste vad det var. En riktig tonåring, helt enkelt.
2001
Lagom till Lundåkerskolans talangjakt bildades Mollie och vi vann hela skiten med It takes a fool to remain sane. Svart hår, röd ögonskugga och stjärnnitar på jeansjackan. Allting i livet gick ut på att vara rockenroll, och Vicki var min bästa lärare. Började gymnasiet, spelade teater dagarna i ända och träffade min första besvarade kärlek.
2002
På dagarna - skola. Efter skolan - gick hem till Dan, vi tog hans pappas bil hem till mitt hus, åt varma mackor och kollade på Farmen med mamma. Jämt! Fortfarande mycket musik, men fortfarande en längtan efter något annat. Minns inte några speciella händelser från det här året, faktiskt. Förutom min första Hultsfreds-festival!
2003
Kompisarnas år! Bestämde mej för att jag ville vara singel och skapade nya rutiner tillsammans med mitt älskade Oasen-gäng. Rasterna bestod av kaffe, paprikafrallor, menthol-cigaretter och planer inför nästa helg. Blev myndig, men tyckte inte att det var någon större skillnad. Blev förkrossad när pappa bestämde sej för att ta bort Cejja. Sara blev en av dom viktigaste människorna i mitt liv. Evighetslånga telefonsamtal, Heartbeats med The Knife på högsta volym när vi körde igenom Reftele på natten och hatade alla killar på denna jord. Hultsfred igen och en alldeles underbar festival i Emmaboda.
2004
Dom stora förändringarnas år. Tog studenten, flyttade till Göteborg, började plugga på socionomprogrammet, försökte att bli vuxen fast jag fortfarande var en liten flicka. Trivdes sådär i skolan, men träffade Jonathan som var det bästa med hela utbildningen. När isoleringen i källaren var som värst, strax innan jul, blev jag hopplöst kär i Daniel.
2005
Ett riktigt skitår. Förutom att jag fyllde 20 och fick handla på systemet. Haha. Blev tillfrågad om jag ville börja sjunga i ett band, vilket jag såklart ville! Scum undone var födda. Världens envisaste tax dog och lämnade ett stort tomrum efter sej. Mådde inte särskilt bra alls. Tristess.
2006
Lunket fortsatte. Pluggade för lite, slöade för mycket. Hösten var desto bättre, började min praktik som ledde till det jobb jag har idag. Började känna mej vuxen på riktigt. Den 28 oktober gifte sej Lotta och Tomas, vilket fortfarande är den bästa dagen! Årets "viktigaste" händelse - började blogga!
2007
Älskade Bond kom till vår familj, vilket var årets roligaste och bästa händelse. Åkte utomlands med Sofie. Kunde konstatera att Bulgarien är ett riktigt skitland, men att vi två är bäst. Hade en helt underbar vecka. Vilket kunde behövas eftersom hösten skulle visa sej bli den värsta i mitt liv. Mitt i all skolstress med c-uppsatsskrivande dog pappa och ingenting spelade någon roll längre.
2008
Fick nya krafter nånstans ifrån och började lyssna på mej själv och vad jag vill. Tog examen, fick min fasta anställning. Tog tag i mitt liv, började träna på allvar, började ta hand om mej mer och tappade tack vare det åtta kilo. Ifrågasatte allt, bland annat om det var meningen att man skulle leva i nåt som bara gör en ledsen. Gjorde därför slut. Åkte till Kreta med Lotta! Hade en fantastisk höst med Sofie. Innan året var slut var mitt hjärta upptaget igen.
2009
Året som bara försvann, som nån slags parantes. Pendlade mellan att känna mej lycklig och värdelös. Började boxas, men fick sluta då klubben la ner. På jobbet började en viss timvikarie som skulle visa sej vara det bästa med hela 2009; Isabelle, min livlina och lottovinst! Åkte till Kreta igen för att fylla på med energi. Second Source bildades. Och även den här hösten fick jag påminna mej själv om att det viktigaste av allt är att må bra. Bestämde mej för att göra det.
Tror att jag kommit en bit på väg!
Tio år. Herrejävlar.
Hmm.
Det verkar som att jag fick det jag önskade mej i julklapp.
Är nästan förvånad över att det mesta flyter på så himla bra nu. Ovant att för en gångs skull (och hur länge den känslan nu än varar) faktiskt känna sej ganska nöjd med det mesta.
...is my drug, is my medicine.
Det blev 40 svettiga minuter på löpbandet idag, trots att jag tycker det är dödligt tråkigt att springa inomhus.
Men vad ska man göra när det är vinter ute och man inte vill riskera att slå ihjäl sej?
Det var inte ens tråkigt idag, bara skönt. Löpning är det närmaste meditation jag kommer, tror jag.
Sen körde jag mage och little kettlebells. Nööööjd! :D
Nu kom min kära inneboende hem! Snart ska vi titta på Christian Bales tusen situps-om-dagen-mage i American psycho.
"Blir bra sååå...exaaakt...."
(Lind)Berg flyttar in!
Nu ska jag snart ner till vagnen och möta Isabelle som ska bo hos mej i några dagar eftersom hon hyrt ut sin lägenhet. Ska bli så niiice att kunna umgås med henne på riktigt, evigheter sen nu!
Iofs kommer det väl inte bli sådär jättemycket tid tillsammans, hon ska plugga och träna och jag ska jobba, träna och repa. Men vi har hela den här kvällen och det ska bli så mysigt!
Hoppas ni har det bra, babies. 2010 är ett GRYMT år, precis som vi kom överens om.
Puss!
