Salacious

Vi måste hålla hoppet uppe! Imorgon är det ju april, den allra, allra bästa månaden. Inte bara för att jag föddes då (hehe) utan för att vitsipporna kommer och att det är månaden då dom flesta känner att sommaren inte är så himla långt borta.

Peter Lemarc säger det hela så bra, liksom: 

Jag stod på knä för dig, stod där på knä för dig
Jag sjöng dig hem igen, min allra bästa vän
Kom möt din friare han kommer ikväll
Lägg en nyckel vid dörrn är du snäll
Ge honom tid för han är kvarglömd som du
Och hans låga flämtar, men brinner ännu

Säg vad du vill men först,
sjung en sång för april

Jag gick i regn för dig, värmde en säng för dig
Jag lägger ner mitt svärd, nu står jag avklädd här
Jag faller vilset i en värld utanför
Ställ inga frågor nu, inga varför
Jag tänker inte ta nånting utav dig
Å, älskling, jag vill ge allt utav mig

Ta vad du vill men först,
sjung en sång för april

Ta min stolthet, för ingenting alls
Det som varit, har ett rep kring sin hals
Så forma dina läppar till, en sång för april

Ta vad du vill men först,
sjung en sång för april

Öppna din hemlighet, du får min värdighet
Du bär en älskad själ, så kyss din sorg farväl
Allt har sin tid, å, älskling, allt har sin tid
Nu är tid för en leende mun
Jag tänder stjärnorna för bara din skull
Jag målar månen, se, den lyser i guld

Gör, säg vad du vill men först
sjung en sång för april
kom och sjung, sjung…


:D

Glad i hågen och full av förväntan öppnade jag det inplastade beskedet från Skatteverket. Men VILKEN BLÅSNING, VA? Jag får betala det här året. :( Visserligen bara lite över 100 kr, men det känns ganska trist ändå med tanke på att jag brukar få sisådär 2000 kr som ett välkommet tillskott i kassan.

Som tur är har jag både Preems vinstdelning och semesterersättningen från förra året att se fram emot. HOPPAS JAG.

Den enda nackdelen med att bo i Göteborg (för jag älskar verkligen den här staden) är att min familj är långt borta. Egentligen är det ju inte såå många mil mellan oss, men det gör sitt till.

Jag vill finnas till för mamma och stötta henne, men det känns omöjligt när jag är här. Och ibland får jag dåligt samvete för att mitt liv i Gbg är så bekymmerslöst.

Suck.

Okej, så här är det.

Jag är varken hjärntvättad eller rädd. Men ej heller frälst eller övertygad.

Jonathan och jag var alltså på mormonmöte igår. "Varför i hela friden då?" undrar ni. Men är man nyfiken så är man! Det hela kändes faktiskt väldigt spännande och lite nervöst. Det har ju hunnit bli en hel del fördomar genom åren om man säger så.

Och vissa besannades faktiskt... haha. Till exempel när Syster Peterson sprack upp i ett stort, sektliknande leende och välkomnade oss. Eller när Linda, en (vad man kunde tro) helt vanlig svensk tjej som frågade om vi inte kunde stanna kvar och umgås efter att informationsmötet var slut. ("Vi ska lära oss dansa ikväll!")
Det mest komiska var dock när jag sa "nej, det går inte, jag ska möta en, skulle gjort det redan halv sju."
"En" var i det här fallet Daniel. Jag har ingen aning om varför jag inte vågade säga att det var min pojkvän jag skulle träffa! Hahaha.

Ni behöver dock inte oroa er det allra minsta. Jag är fortfarande en förtappad själ, och kommer så förbli.

Och tack gode Gud för det!

Vet ni vem jag stör mej på? Anna Skipper, den onda dietisten  i Du är vad du äter på TV3. Jaså du, Anna. Om den programtiteln stämmer så antar jag att du inte äter annat än jobbiga, självgoda tanter morgon, middag och kväll.

Visst, visst. Fetma ÄR ett problem i dagens samhälle, yadda, yadda, yadda... Det är inte det jag säger nåt om. (Och det borde jag inte heller, eftersom jag frossat i godis, våfflor och gifflar hela dagen.)

Men måste den onda Anna skylta med sin jävla klyfta och slänga med sitt Guldlockshår i varje program? Bra där  Anna, ge deltagarna ännu mer komplex än dom redan har. Finfint. Hela programmet är liksom en enda ursäkt för att Anna ska få visa upp vilket nyttigt, sunt och uuuuunderbart liv hon lever, och tittarna får mer än gärna en liten inblick i det vackra miljonhemmet hon delar med sin man. (En man som för övrigt var med i Outsiders för ett tag sen på grund av sin extrema diet, är det någon som är förvånad?)

Anywhooo.... Det värsta med onda Anna är att hon verkar tro att alla har samma ekonomiska förutsättningar som hon och hennes man. På TV3:s hemsida har man varit så generös att man delar med sej av Annas supernyttiga recept. Mindre förvånande är att 70 % av råvarorna är såna man aldrig ens hört talas om.

Jag är ledsen Anna Skipper, men om valet står mellan vanligt vetemjöl för 8 kr och dinkelmjöl för 45 kr, så behöver jag inte tänka två gånger. Jag är ju trots allt en CSN-slav, och får därmed leva som en. Men så fort jag kommer ut i arbetslivet ska jag gladeligen lägga halva min lön på dina zinkbönor, magnesiumgroddar och kalciumhöns! INTE.

Neeej. Länge leve aspartam!

Tänk att man bara kan glömma bort så mycket gott.

För ett kärt återseende med din barndom, klicka här.

Klassiker som Lakritspuck, Spinn och Top Hat minns man ju såklart. Men hur kunde jag glömma bort Flöjer, Spöket, Fresh och Red Dream?

Mmmmums.

Tänk vad en enda liten mening kan göra. Per-Anders, Jonathan och jag satt ute i vårsolen och diskuterade huruvida det verkligen finns en könsmaktsordning. En väldigt intressant diskussion som höll på i säkert en timme. Personligen har jag aldrig upplevt att jag blivit förtryckt på grund av att jag är kvinna. Sen är jag ju å andra sidan en ganska tjatig jävel som tar för mej. Det är inte alls lätt för många att vara kvinna i Sverige, särskilt inte om man inte har lite skinn på näsan. Jag är medveten om det.  Men det lär ju inte vara särskilt lätt för vissa män att vara män heller. Och jag stör mej oerhört mycket på att det inte lyfts fram tillräckligt. Som att varje kvinna är ett offer liksom, istället för att uppmärksamma att orättvisor finns överallt.

Offer, my ass! Men tja... det är ju som sagt så som jag upplever det.

Märkte ni att jag skrev "vårsolen", förresten? Den har ju börjat titta fram lite, även om det är brottsligt kallt för att snart vara april. Hursomhelst gör solen underverk. Särskilt kombinerad med Otis Reddings underbara röst i mp3-spelaren.

Nu ska bara vitsipporna komma också, sen är magin här.

Tänk om.

Ja, tänk om våren faktiskt är på väg.

Gå ute utan jacka.
Sitta på en uteservering.
Bli lite, lite solbränd.

Visserligen säger dom ju att vintern stannar kvar en bit in i april.

Men tänk om. Det är lika magiskt varje år.

Det är helt underbart att det fortfarande känns lika självklart och lätt att umgås, trots att vi så sällan kan träffas allihopa på samma gång. Helgen som gick var den bästa på evigheter.

I eftermiddag kommer jag färdas ungefär två år tillbaka i tiden. Carin, Frida, Lovisa och jag åker iväg till Jönköping och våldgästar underbara Sara. Sanna kommer också vara där, evigheter sen vi umgicks!
I Jönköping har jag haft merparten av mina dåliga fyllor, men framför allt några av dom allra bästa.

Det kommer bli precis som förr, med det lilla undantaget att alla numera har såna där pojkvänner.

Bästa helgen på länge coming up för min del. Hoppas ni får det lika trevligt som jag tänker ha det!

(PS. Bästa reklamen just nu är ju lätt SEB... snacka om att etsa sej fast. HARD WORK-WORK!)

Igår var det trevligast och mysigast i hela världen hemma hos Jessica som visade sej vara en alla tiders värdinna. Mycket snack blev det, som planerat, men allt handlade kanske inte om politik... Haha. När jag gick hem mitt i natten genom ett ensamt Göteborg kom jag att tänka på hur mycket jag tycker om min klass. Här kan ni se varför!

                                     

Teknik och jag hör inte ihop, på något sätt.

Jag måste verkligen spela in Lost ikväll, för annars kommer Daniel göra slut och hata mej i evigheters evighet, och jag vill inte det.

Men videon krånglar och jag sliter mitt hår.

Nåja, det fixar sej! Nu är det snart dags att ge sej av till skolan.

Får helt enkelt erkänna att det är kul att känna sej viktig, om så bara i en blogg.
Men förebered er på att 98 % av det som publiceras här kommer intressera på sin höjd 2 % av alla som läser det.

Men ibland kanske jag skriver om riktigt viktiga saker också. Typ Melodifestivalen. (Heja, Carola!)

Imorgon ska ett gäng i klassen ha diskussionskväll hos Jessica. Meningen är att vi ska träffas ca en gång i månaden fram till valet. Men i själva verket är det bara en täckmantel för att dricka en massa vin.
Med lite tur kommer jag ihåg att ta med kameran.

Godnatt!

Välkommen till min nya blogg!