Salacious

Så kom det där nya året och allting är egentligen precis som vanligt.

Ja, faktiskt. För det är samma rutiner på jobbet, samma låtar i min mp3-spelare och samma längtan efter att allt (vad det nu innefattar) ska börja på riktigt. I år jag 24. Det är äckligt att ens skriva det. Inte för att jag har nån slags ångest eller stress inför att jag ska ha uppnått en massa saker i den här åldern, utan för att jag är rädd att den här känslan av att livet inte riktigt har kommit igång än ska hålla i sej. Vadå inte riktigt har kommit igång? Det är ju för fan nu det håller på som bäst.

Jag måste börja fatta det.